/Daniel
Vår i Karlstad [4 bilder]
Vår i Karlstad [4 bilder]
Även i Karlstad är det vår i luften. Några bilder från 24 april. (Jag vet ingen information om båtarna)
/Daniel
/Daniel
-
Claes Thure Moberg
- Posts: 73
- Joined: 29 Jan 2005, 15:43
- Location: Tromsø, Norway
Den snygga vita båten med lastbommen tror jag är "Polstjernan". Jag skriver tror därför att jag inte sett den på ungefär 20 år men den är väldigt lik så som jag vill minnas den. Den båten var i vart fall Sjöfartsverkets tjänstefartyg i Vänern under en mansålder. Det vill säga ett lite finare ord för arbetsfartyg.
Det har ju gått 20 år så jag kan nog tillåta mig att berätta en historia från livets teater. En historia som just handlar om "Polstjernan".
Den hade en period i Stockholm då den gick som privat lustjakt och ägdes av skeppsmäklare Norrthon. Men han tyckte nog att det var tungvint att ha en jakt som krävde maskinpersonal och som behövde fyras på ett dygn innan man skulle på resa. Samtidigt var det ett gäng entusiaster i Karlstad som hade samlat ihop pengar nog till att köpa båten och ta den "hem".
Det var här jag kom in i bilden. Vi var ett gäng som var nere i Halmstad och just hade avslutat ett 10-dagarsjobb. Ett jobb som var av karaktären dygnet runt. Efter avslutat jobb hivade vi oss i bilen och körde hem till Ostkusten. På vägen ringer en man från Norrthons kontor. Kunde jag omedelbart åka ned på "Polstjernan" och ta upp steam. Vidare provköra allt som fanns - reparera eventuella felaktigheter och hålla båten klar för att köparen skulle ta över två dagar senare.
No problem - två man sov i bilen. De andra fick turas om att köra för de hade inte tid att vara med på det här jippot. Ringde en av eldarna på "Storskär" som hämtade nycklar och åkte ned och började jobbet. Tog av skorstenslock och etablerade värme och ljus och sådant. Ringde Uffe Andersson på "Örnen" som tog sig av att måla nytt namn och hemort.
Vi kör fortast möjligt till Stockholm. Ner till Nybroviken och ombord. Montera manluckor - noterade att packningarna var kass. Inga i reserv ombord. Ned till Lokrantz och få fram nya manlucksringar. Fanns inte några som passade direkt - vi måste köpa metervara och sy nya........ Och så fylla pannan.
Sticka fyr. Brännarautomatiken out of order. Blocka ut sk***en och elda manuellt. Tända med viska och manöverera brännarna med tändstickor i reläerna. Hitta en elkunnig kompis som kunde ta sig av att få liv i automatikskåpet. En man eldar och resten sover tills vi börjar få steam.
Med tiden steamet uppe. Provkörning av allt ångdrivet ombord inklusive winschar och spel. Allt funkar som det skall - en del sällan använda saker dåligt underhållna men funkar. Fortsätter att provköra all annan utrustning. Vi gör lite småreparationer och justeringar.
Så kommer den motordrivna hjälpkärran. En liten Penta som man har gömt inne i ett skåp bakom maskindurken. Kompisen (fd chief på "Orion") klättrar in i skåpet och trycker sig in mellan motor och skott så han kan se och höra. Jag skall köra runt så vi ser att han tänder. Allt klart - tryck på knappen - jum, jum, jum, donka, donka, tjoff, tjoff, tjoff - STOPP FÖÖÖÖÖÖÖÖR F**********N vrålas inifrån skåpet. För sent - ett doft klafs hörs. Ut ur skåpet tittar en man som är oljedränkt från topp till tå. Han berättar att han såg oljefiltret växa till en fotbolls storlek för att sedan explodera. Ut klättrar kompisen. Fram med en sopsäck till kläderna. Upp och duscha - in i nya jobbarkläder och ned igen.
Vad f*****n har hänt. Ut med oljetrycksventilen - och upptäcker att käglan är vänd bak - fram. Fel av förra maskinisten eller sabotage. Vem vet och vem bryr sig ?? Vänd på käglan. Mocka upp all olja. Inga filter i reserv och mitt i natten. Droska till några större bensinmackar. Hittar ett par passande filter. I med nytt filter. Fyll olja. Nytt försök - kompisen avstår från att stå inne i skåpet. Vi startar. Motorn hoppar i gång omedelbart och går som en klocka........
Nu är klockan 7 på morgonen. Vi har jobbat 40 timmar i sträck men båten är klar till leverans. Den nya besättningen kommer ombord. Chiefen infinner sig till inspektion. Vi får genast en uppsträckning - varför har vi inte bögat mässingen och runkat räck ????? Usch vilket slarv. Jag beklagar misstaget och förklarar att vi skall omedelbart ta oss av den saken. Purrar ut Uffe A, som är expert på sådana saker.
Det visar sig att maskingänget inte är rutinerade med klassiska ångbåtar, de kan turbin och motor. Den tilltänkte eldaren har varit med lite grand förr på små båtar. Vi startar med upplärningen. Fram på dagen verkar det funka ok med nya gänget. Vi packar ihop våra verktyg och fortsätter hemresan till Roslagens famn. Tycker samtidigt att visst hade det varit festligt att få åka med genom Göta Kanal.
Hustrun uttrycker sitt missnöje med att som vanligt få hem en man som stupar i säng och sover 16 timmar på raken. Kan det verkligen vara sant att vi bara jobbar på dessa resor - undrar om det inte är lite rajtan pajtan på Stadshotellen också. Kanske dans och galanta damer medan hon går hemma och sliter. Hon kunde nog räkna ut varför vi var så trötta när vi kom hem från jobb. Varför kan jag inte skaffa mig ett vanligt jobb........
Hustruns min blev mycket gladare när jag skrev min faktura och tog "Sjögull" in till Norrthons kontor efter helgen. Även det var en upplevelse. Som ett steg in i 30-talet. Skeppsmäklaren själv attesterade räkningen, tackade för hjälpen och sände mig till kassan. Där kollades räkningen en gång till av en kamrer, som öppnade ett jättelikt kassaskåp och betalade kontant mot kvittering. Jag log hela vägen till banken, köpte present till hustrun, gick på "Zumma Frasse" och tog "Sjögull" hem igen.
Det har ju gått 20 år så jag kan nog tillåta mig att berätta en historia från livets teater. En historia som just handlar om "Polstjernan".
Den hade en period i Stockholm då den gick som privat lustjakt och ägdes av skeppsmäklare Norrthon. Men han tyckte nog att det var tungvint att ha en jakt som krävde maskinpersonal och som behövde fyras på ett dygn innan man skulle på resa. Samtidigt var det ett gäng entusiaster i Karlstad som hade samlat ihop pengar nog till att köpa båten och ta den "hem".
Det var här jag kom in i bilden. Vi var ett gäng som var nere i Halmstad och just hade avslutat ett 10-dagarsjobb. Ett jobb som var av karaktären dygnet runt. Efter avslutat jobb hivade vi oss i bilen och körde hem till Ostkusten. På vägen ringer en man från Norrthons kontor. Kunde jag omedelbart åka ned på "Polstjernan" och ta upp steam. Vidare provköra allt som fanns - reparera eventuella felaktigheter och hålla båten klar för att köparen skulle ta över två dagar senare.
No problem - två man sov i bilen. De andra fick turas om att köra för de hade inte tid att vara med på det här jippot. Ringde en av eldarna på "Storskär" som hämtade nycklar och åkte ned och började jobbet. Tog av skorstenslock och etablerade värme och ljus och sådant. Ringde Uffe Andersson på "Örnen" som tog sig av att måla nytt namn och hemort.
Vi kör fortast möjligt till Stockholm. Ner till Nybroviken och ombord. Montera manluckor - noterade att packningarna var kass. Inga i reserv ombord. Ned till Lokrantz och få fram nya manlucksringar. Fanns inte några som passade direkt - vi måste köpa metervara och sy nya........ Och så fylla pannan.
Sticka fyr. Brännarautomatiken out of order. Blocka ut sk***en och elda manuellt. Tända med viska och manöverera brännarna med tändstickor i reläerna. Hitta en elkunnig kompis som kunde ta sig av att få liv i automatikskåpet. En man eldar och resten sover tills vi börjar få steam.
Med tiden steamet uppe. Provkörning av allt ångdrivet ombord inklusive winschar och spel. Allt funkar som det skall - en del sällan använda saker dåligt underhållna men funkar. Fortsätter att provköra all annan utrustning. Vi gör lite småreparationer och justeringar.
Så kommer den motordrivna hjälpkärran. En liten Penta som man har gömt inne i ett skåp bakom maskindurken. Kompisen (fd chief på "Orion") klättrar in i skåpet och trycker sig in mellan motor och skott så han kan se och höra. Jag skall köra runt så vi ser att han tänder. Allt klart - tryck på knappen - jum, jum, jum, donka, donka, tjoff, tjoff, tjoff - STOPP FÖÖÖÖÖÖÖÖR F**********N vrålas inifrån skåpet. För sent - ett doft klafs hörs. Ut ur skåpet tittar en man som är oljedränkt från topp till tå. Han berättar att han såg oljefiltret växa till en fotbolls storlek för att sedan explodera. Ut klättrar kompisen. Fram med en sopsäck till kläderna. Upp och duscha - in i nya jobbarkläder och ned igen.
Vad f*****n har hänt. Ut med oljetrycksventilen - och upptäcker att käglan är vänd bak - fram. Fel av förra maskinisten eller sabotage. Vem vet och vem bryr sig ?? Vänd på käglan. Mocka upp all olja. Inga filter i reserv och mitt i natten. Droska till några större bensinmackar. Hittar ett par passande filter. I med nytt filter. Fyll olja. Nytt försök - kompisen avstår från att stå inne i skåpet. Vi startar. Motorn hoppar i gång omedelbart och går som en klocka........
Nu är klockan 7 på morgonen. Vi har jobbat 40 timmar i sträck men båten är klar till leverans. Den nya besättningen kommer ombord. Chiefen infinner sig till inspektion. Vi får genast en uppsträckning - varför har vi inte bögat mässingen och runkat räck ????? Usch vilket slarv. Jag beklagar misstaget och förklarar att vi skall omedelbart ta oss av den saken. Purrar ut Uffe A, som är expert på sådana saker.
Det visar sig att maskingänget inte är rutinerade med klassiska ångbåtar, de kan turbin och motor. Den tilltänkte eldaren har varit med lite grand förr på små båtar. Vi startar med upplärningen. Fram på dagen verkar det funka ok med nya gänget. Vi packar ihop våra verktyg och fortsätter hemresan till Roslagens famn. Tycker samtidigt att visst hade det varit festligt att få åka med genom Göta Kanal.
Hustrun uttrycker sitt missnöje med att som vanligt få hem en man som stupar i säng och sover 16 timmar på raken. Kan det verkligen vara sant att vi bara jobbar på dessa resor - undrar om det inte är lite rajtan pajtan på Stadshotellen också. Kanske dans och galanta damer medan hon går hemma och sliter. Hon kunde nog räkna ut varför vi var så trötta när vi kom hem från jobb. Varför kan jag inte skaffa mig ett vanligt jobb........
Hustruns min blev mycket gladare när jag skrev min faktura och tog "Sjögull" in till Norrthons kontor efter helgen. Även det var en upplevelse. Som ett steg in i 30-talet. Skeppsmäklaren själv attesterade räkningen, tackade för hjälpen och sände mig till kassan. Där kollades räkningen en gång till av en kamrer, som öppnade ett jättelikt kassaskåp och betalade kontant mot kvittering. Jag log hela vägen till banken, köpte present till hustrun, gick på "Zumma Frasse" och tog "Sjögull" hem igen.