skepparättling wrote:Kan inte låta bli att trigga Mange.
Även om det kanske strider mot reglerna har inte läst på.
Ber då om ursäkt ifall jag brutit mot dessa och hoppas på överseende för det.
Hr Wadell kan kanske kasta bort inlägget.
Vad jag däremot inte ber om ursäkt för är mina åsikter om Propellrar både hit och dit.
Även ifall jag förstår att manövreringen underlättas.
Nja så långt har det inte gått, ser inga direkta personangrepp på nu levande person. Går annars alltid bra att rapportera inlägg där man känner sig kränkt (modeord).
-
Vad gäller det debatterade fartygets nya bogpropp är det säkert mycket praktiskt, även om det gick bra att vända tidigare. I ärlighetens namn har det väl egentligen ringa påverkan på fartygets historiska värde?
Bogprop eller inte?? Jag får frågan ganska ofta farför jag inte monterar bogprop på min "King", blir ju mycket enklare då.. Brukar svara att det har funkat utan bogprop de tidigare 110 åren så då går det nog ett tag till.
Vad gäller det debatterade fartygets nya bogpropp är det säkert mycket praktiskt, även om det gick bra att vända tidigare. I ärlighetens namn har det väl egentligen ringa påverkan på fartygets historiska värde?
Vad gäller det historiska värdet, är det naturligtvis bättre att hon kan vända på en 5 öring, utan bucklor.
På skärgårdsbåtar länken anser man ju att k-märkningen ska ryka. Och förfasar sig över plastskynken som ersatts av ett trä inbyggt akterdäck.
Just denna inbyggnad gjorde att hennes k-märkning (finns olika grader/klasser) inte blev av högsta grad/klass.
K-märkningen i sej är inte lika stark som om det gällt en byggnad. Där du inte får ändra något. På ett fartyg finns det inga sådana restriktioner, mer eller mindre fritt fram att göra som man vill.
Det är skillnad på kultur och kultur.......
Mvh
Anders Ättling till skeppare Arvid Pettersson på bla Galeasen Don Carlos av Harge. Och Daniel Engdahl skeppare bla på Galeasen Carl Gustaf av Harge
Dessa bilder kan inte mäta sig i kvalitet med Tugtrafiks ( måste gjort nått knas när jag scannade ser sämre ut än jag minns dem, får se om jag får tid att scanna dem igen). Men visar den gamla damen på julbords kryss 1994 då hade hon ännu inte fått träinbyggnad, utan enbart pressening.
Men vad gjorde det att det drog lite om ryggen, maten god och det obligatoriska besöket i maskin värmde också.
Så här (l)ju(v)liga bilder kan man inte ta i den här delen av landet i år.
God Jul från Norra Vättern
Attachments
Motala Express 1994 i isen utanför Husabergsudde.jpg (170.21 KiB) Viewed 6751 times
Motala Express 1994 på väg ut i isen ASD.jpg (187.54 KiB) Viewed 6752 times
Motala Express 1994 vänder i isen ASD.jpg (202.86 KiB) Viewed 6752 times
Mvh
Anders Ättling till skeppare Arvid Pettersson på bla Galeasen Don Carlos av Harge. Och Daniel Engdahl skeppare bla på Galeasen Carl Gustaf av Harge
Visst är det lite trist att man satt in bogpropeller i Motala Express, inte minst för att den för oväsen, den tysta gången är ju annars det som utmärker ett ångdrivet fartyg. Men kanske är det ändå något man får acceptera för att på ett säkert sätt kunna anlöpa och vända i trånga hamnar. Jag har inte kört ”Expressen” men däremot varit först rorgängare och därefter sedan tjugo år skeppare i SS Trafik av Hjo så jag är väl bekant med problematiken. Visst klarade man sig utan förr i tiden men som redan påpekats så är de flesta hamnar idag igenkorkade av flytbryggor och bommar för fritidsbåtar. Det värsta exemplet är just Motala där man lagt en lång brygga med en prick utanför i inloppet till hamnen. Man tvingas gira runt pricken ut i strömfåran samtidigt som man måste dra ner och stoppa maskin. Jönköpings hamn är också full med bryggor och mycket trång. Det är ju egentligen bara den av vågbrytare skyddade inseglingen till den egentliga hamnen inne i Munksjön där man vände förr som finns kvar sedan man lade igen hamnkanalen med fasta broar för tåg och bilar.
Förr bemannades också båtarna med erfaret yrkesfolk som kunde hantera kastlinor och trossar och på kajen fanns en hamnvakt redo. Idag är det oftast sommarjobbande ungdomar eller idealister istället och man kan och vågar inte köra och manövrera på samma sätt.
SS Trafik som var bland de första att K-märkas kommer dock aldrig att få några sådana nymodigheter installerade. Hon är oförändrad sedan mer än hundra år och så kommer det att förbli även om Hjo hamn också blivit trängre.
Hej Rolf, tar mig friheten att hälsa dig välkommen. Mer "Vätterfolk", och "Trafikare" till på köpet kan väl aldrig skada?!
Låter betryggande att höra att "Travarn" håller traditionen uppe. Om nu inte Sjöfartsverket sätter käppar i hjulet och kräver Bogpropeller .
Så att tragedier av bifogat slag undviks....
Inte skrivet som ett påhopp på någon mer än möjligen Sjöfartsverket och deras åsikter ang Trafik.
Jönköpings "Inre" hamn kom väl till i och med frakterna av limsten från Harge. Då kanalen in till Munksjön grävdes och hamn anlades. Nu för tiden gör de väl så gott de kan för att fylla igen Munksjön.
Attachments
Bärgad Trafik ev 1903 YMalmquist saml.jpg (57.68 KiB) Viewed 6387 times
Mvh
Anders Ättling till skeppare Arvid Pettersson på bla Galeasen Don Carlos av Harge. Och Daniel Engdahl skeppare bla på Galeasen Carl Gustaf av Harge
Ja, bilden visar som bekant Trafik i Gränna hamn då hon bärgats efter att ha legat halvsjunken efter grundstötning vid Visingsö vintern 1903. Rena tillfälligheter räddade båten då, hon var förklarad som vrak eftersom alla trodde att hon skulle brytas sönder av isen innan bärgningsfartyg kunde tas upp i Vättern på våren.
Ett nytt hot mot fartyget är Sjöfartsverkets nya läckstabilitetskrav som i värsta fall kan innebära att det är slutseglat 2010.
I Jönköping gör man vad man kan för att fylla igen och proppa igen vattenytorna och skärma av sig från sjön med järnväg och motorväg. Märkligt, hur fint kunde det inte ha varit med en bevarad hamn inne i Munksjön.
Jag förfasades tidigare över bogpropellern på www.skärgårdbåtar.se Nu är den dock på plats och kan ju uppenbarligen vara användbar i vissa situationer. Särskillt då utrymmena i hamnarna tydligen alltmer begränsas. Det var just utanför gästhamnsbryggan vid inseglingen till hamnen i Motala som jag hörde den. Min förhoppning är dock att personalen ombord uppmuntras att fortsätta använda mer traditionellt sjöman-skap vid vändmanöver i hamn och att bogpropellern används sparsamt. Den borde ju inte störa någon annat än just då den används och är det då vid ett befogat tillfälle ur säkerhetssynpunkt och inte endast av bekvämlighetsskäl kan det nog förlåtas av de flesta.
Trevligt att få en mer nyanserad bild genom detta forum då tråden i skärgårdsbåtar hittills inte lett till några vidare diskussioner.
Egentligen borde jag inte ge mig in i diskussionen om hennes utseende men måste nog ändå förespråka ett mer ursprungligt utseende. Jag har Ragnar Magnanders bok om henne från 1995 och på omslagsbilden från jungfruturen är hon riktigt vacker. Då var "båtdäcket" där dagens "aktersalong" återfinns öppet med några bänkar ute i det fria mellan livbåtarna. Ganska tidigt (bild från ca 1910 i boken) fanns där ett enklare tak av pressenning uppspännt över dessa platser. På tugtrafik´s bild ser hon nästan ut att vara inpackad för vinterförvaring med dagens alla inklädda relingar, genomskinliga pressenningar i plast kompletterade med ditsatta fönster. Hur skall man komma åt en livboj om någon skulle trilla i vattnet?
.