Hästholmen vid Vättern

[johanmmolin]

Det låter trovärdigt, och hur kunde jag missa FRIDHEM i min listning?
Jag har inte sett FRIDHEM senare så det bör ju rimligen vara bekräftat!

Kosterjakten TORA förekommer i listorna från 1937. Vet inte mycket om henne mer än att hon hamnade hos bröderna Larsson i Brandstorp 1935. "Ligger vid Skanholmen" har jag fått någonstans ifrån (troligen Harry Karlssons vraklista i sin bok om vätterbåtar) men vet i övrigt inte ett dugg mer om henne.

NIORD så. Ytterligare en för mig okänd farkost. Får återkomma med skeppar-namn, men det får väl bli till helgen kan jag tro.

[johanmmolin]

NIORD, "46 tons", skeppare Stolt

TORA - ej angiven skeppare

[Skepparättling]

NIORD, "46 tons", skeppare Stolt

TORA - ej angiven skeppare

Den Tora (jakt av kostertyp)som Larsson:s köpte 1935 (av sven Stenberg Hjo) för att snabbt sälja vidare. Till Sven Holmberg ska inte ha seglat efter 1936. MEN enl vissa seglade hon fram till 40?, och ligger vrak vid Skanholmen. Där ligger det 3 vrak som varit bröderna Holmbergs (3 systrar till 3 bröder, de 2 andra är Svea (Dalbergså) och Vålberg) Bild på den Tora återfinns i Yngve Malmqvists bok "De Seglade på Vättern".

Niord känner jag inte till. Dock har Svensk skeppslista 1943 har en sådan 4765. Riggad som galeas m 25 hkr motor brutto 38,58 netto 28,09 ton 15,21x 6,05 m b Kungsvik 1907 hemort N. Grundsund skeppare/redare John Bruno Johansson.

Inte en siffra rätt?

Redigerat 19.35 Fort MEN fel VÅLBERG tillhör INTE de tre systrarna

[johanmmolin]

TORA tror jag är rätt, det förefaller vara en liten skuta ("10 tons"), och man har inte ens bekymrat sig om att nämna skepparen - vilket man gjort med alla övriga farkoster, t.o.m. lilla FRAMÅT.

Frågan är om NIORD ens är svensk. Norsk eller möjligen dansk???

[johanmmolin]

Skulle detta kunna vara Jösses ANNA? Från kommunalt prospekt om planerna för Munksjön i Jönköping, "vedskuta från 1950-talet".

[Skepparättling]

Jag anser i alla fall att det är det.

[johanmmolin]

Då återstår KARIN (skeppare C Carlsson) och GRETA (K G Jonsson) från 1937 års lista.

GRETA har jag fått för mig var 5453, som seglat med Vättern som hemmavatten och nu 1937 hörde hemma i Färjestaden (hon seglade som nämnts med cement till Hästholmen).

Även KARIN lossade cement i Hästholmen 1937. Här är jag på mycket osäker mark. Det fanns en KARIN som tillhörde Ölands Cement AB 1945, frågan är vilka dess tidigare öden var?

[Skepparättling]

Då återstår KARIN (skeppare C Carlsson) och GRETA (K G Jonsson) från 1937 års lista.

GRETA har jag fått för mig var 5453, som seglat med Vättern som hemmavatten och nu 1937 hörde hemma i Färjestaden (hon seglade som nämnts med cement till Hästholmen).

Även KARIN lossade cement i Hästholmen 1937. Här är jag på mycket osäker mark. Det fanns en KARIN som tillhörde Ölands Cement AB 1945, frågan är vilka dess tidigare öden var?

Det kan inte ha varit Skaaraabööörgare då?

7921 GRETA galeas 35 hkr 21,43x6,45 b 33 Kållandsö (och hemort) skeppare och redare Karl Gustaf Simon Jonsson

5969 KARIN galeas 20 hkr 17,87x6,4 b1918 Sjötorp hemort Skeberga (Skb)
skeppare C F Carlsson redare Bertil Thorstrand

Och kanske Cement från Hellekis? Även om jag inte tror ovan skeppare var främmande för att hämta cement på Öland.

[johanmmolin]

Case closed, rimligen. Exit transporter från Öland, det måste vara Hellekis som gäller överlag.

Då är bara frågan vilka dessa farkoster var? Kan inte hitta dem i min referenslitteratur (vilken iofs har gigantiska luckor) någonstans.

[Skepparättling]

Här kommer Hästholmen med både S/S Trafik och slupen Anna "lånad" från "fynd"marknaden Tradera

Vykortet från tiden innan Båthusen lades i annat väderstreck.
Jag har hört ett årtal baserat på "Spårbussen" men glömt det

[johanmmolin]

Jag misstänker starkt att det är jag själv som på något forum noterat detta (minns dock inte vilket):

Mjölby-Hästholmens Järnvägs rälsbuss byggdes 1936 och syns på bilden, "bredspåret" (som det kallades i trakten) näst längst till vänster.
1939-40 byggdes John Anderssons silobyggnad och Centralföreningens magasin på platsen där den paviljong (ursprungligen byggd för "handelsman Johannas" dotter som schweizeri, dvs utskänkningslokal där man kunde få kaffe med något starkt till + sötsaker) som tjänstgjorde som hamnkontor under många år, tidigare stått. Dessa byggnader skulle delvis skymt närmsta magasinet om de redan funnits på plats.

Så detta fotografi måste ha tagits någonstans mellan 1936 (?) - 1939. Men att det var just ANNA hade jag nog inte kopplat men ter sig nu självklart när man ser fotot. Men summa summarum: En bild som blir en perfekt illustration till år 1937 i Hästholmens hamn!

Närmare bestämt har jag skrivit så här som egen minnesanteckning:

Detta kort från Hästholmen måste vara taget efter 29 juli 1936, när MHJ:s rälsbuss gjorde sin premiärtur, och före december 1939 när SJ övertog MHJ (och då ovan nämnda byggnader höll på att resas).

[Borgholm]

KARIN 8050 kom till Sverige och Ölands Cement AB, Stockholm i oktober 1935, med Degerhamn som hemmahamn, K F Hagman var nog skeppare 37-38, dock stämmer det ju bättre med KARIN 5969 som ni skriver med Carlsson som skeppare.

GRETA 4543 lär ju dock få vara med ? R E Jansson i Färjestaden var skeppare från 1935

[johanmmolin]

Det verkar väl trots allt inte så. 7921 GRETA har samma namn på skeppare som står i min hamnlista (K G Jonsson) så måste rimligen vara hon. Min "ölandsteori" stämde i varje fall inte för 1937, och som vi ska se, inte senare heller, i varje fall inte från mina "stickprovsårtal".

[Skepparättling]

Case closed, rimligen. Exit transporter från Öland, det måste vara Hellekis som gäller överlag.

Då är bara frågan vilka dessa farkoster var? Kan inte hitta dem i min referenslitteratur (vilken iofs har gigantiska luckor) någonstans.

7921 Greta byggd 1933 var väl den första av 3 st byggda i närheten av Trellevarvet (vad jag har hört är det ursprunget till Kållandsö varv. även om det inte står ipå varvet hemsida: http://www.kallandsovarv.se/historia.htm)
Greta står som byggd på Kållandsö.
Och de senare 8184 Molly byggd 1937
och 8639 Lilly byggd 1944 står som byggda i Sjövik.

Jag tror att åtminstone den senare förekommer i någon årsbok från Sjöhistoriska. Kanske även Greta nämns där.

Eller finns det någon annan som vet något?

Alla ovan uppräknade samt 5969 Karin saknas i "Båtar på Vänern 1-3" så där ur kan man heller inte hämta något

[johanmmolin]

OK, då fortsätter vi med den omedelbara efterkrigstiden, eller närmare bestämt 1948. GUNNAREN har tydligen nu fått en ny och betydligt starkare dieselmotor än hon hade före kriget.

Det mest anmärkningsvärda man ser i hamnlistorna är att förkrigstidens många anlöp av lastångare nästan helt har upphört, och den "diversehandel" av styckegods som florerade före kriget i praktiken är utdöd nu.

ETT anlöp noteras under hela sommaren, och det är NERIKE som lastar 205 ton havre i Hästholmen.

Övrigt:

Transporterna till Munksjö sköttes nu huvudsakligen om av SVEA (8 anlöp för att hämta massaved), medan ANNA:s roll var betydligt mer blygsam än före kriget (2 anlöp).

Cementlossning var också mer sparsmakad, 3 anlöp under hela sommaren, där GUNNAREN, ÅRNÄS och KLIPPEN lossade 135, 2 ton cement tillsammans.

En helt ny produkt som dyker upp, som ett led i förändringarna i det östgötska jordbruket, är raps.

TÄRNAN och LINNEA gör varsitt anlöp för att lasta totalt sett 179, 6 ton rapsfrö från Centralföreningen och John Andersson.

TÄRNAN återkommer ett par gånger till under sommaren, för att lossa 100 ton kalksalpeter, och lasta 68 ton korn, i båda fallen var det Centralföreningen som var inblandad.

Lossade kalksalpeter gjorde också AMELIA (? - det står så, även om jag trodde det handlade om AMALIA) - 100 ton - samt GUNBORG, 115 ton.
FREJA I lossade 97,6 ton "kalisalt" - vet inte skillnaden mot gödningsämnet ovan, vilket år 1953 kommer att benämnas "norgesalpeter" av rätt lätt insedda skäl, sannolikt hämtades väl gödningen redan nu därifrån.

FREY lastade 247 ton vete vid ett enda anlöp, och nu dyker också POLSTJÄRNAN upp vid ett anlöp för att lasta 95 tom vete.



TRAFIK lossade 55 ton varor till Ödeshög (alltifrån gödning till järnplåt, rör, transportband mm), samt diverse andra roliga produkter som 9 höuppfordringsverk, 1 harv och 23 levande smågrisar.

Utgående laster var dock ganska blygsamma nu; från Ödeshög lastades endast 2,8 ton totalt under sommaren, möbler, en del gjutgods och andra diverse produkter.

TRAFIK lossade 2 ton diverse styckegods till Hästholmen och lastade 10 ton linfröavfall från John Andersson.

Till stationerna längs f.d. MHJ ( Hedaslätt, Svanshals och Rök) lossades 1,3 ton styckegods och 1 höuppfordringsverk.

Smalspårsstationerna (Omberg, Alvastra, Rogslösa och Borghamn) tog emot 4,1 ton styckegods och levererade 1,5 ton, varav 1 ton var kalksten från Borghamn.

Biltrafiken gjorde en förvånansvärt snabb comeback efter kriget.

1948 fraktades under juni - augusti 57 bilar och 49 motorcyklar från Hjo till Hästholmen, och 59 bilar och 26 motorcyklar i andra riktningen.
Fortfarande fraktades några hästar (5 st) från Östergötland till Västergötland.

Förutom TRAFIK:s dagliga turer gjordes totalt 22 anlöp 1948, eller c:a 1,7 per vecka. Jämför det med över ett anlöp per dag 1937. Sjöfarten har således inte (och kom aldrig heller) återhämtat sig efter kriget. Dock kan ju noteras att det som fraktades i form av spannmål, gödning och liknande, fraktades i betydligt större kvantiteter nu. Rimligen har magasins- och silobyggnaden från 1940 i Hästholmen bidragit till detta.

Med denna hamnliggare får vi således några nya farkoster att identifiera. POLSTJÄRNAN är väl inte så svår, inte heller KLIPPEN. Men ÅRNÄS, TÄRNAN och LINNEA?

Återkommer med info om skeppare framöver.