Hästholmen vid Vättern

[m/s munter]

Underbar resume! vilken inblick..

Tack.

[johanmmolin]

Tack själv!

Siffror kan ju tendera att bli förfärligt tråkiga – tills man börjar fundera över den verklighet som låg bakom dessa. När det gäller Oskar Fredriksson hade jag tur; han ansågs vara Heda-bygdens "starke man" och det gick således relativt lätt att gräva upp en del fakta kring honom. Vi får se om jag är lika lyckligt lottad när det gäller andra godsmottagare och -avsändare från anno 1894.

Sedan är det tyvärr tråkigt att till synes ALLT verkar ha försvunnit när det gäller dokument från Hästholmens Hamn- och Magasinsbolag ända fram till år 1937, och därefter åter ett nytt hopp fram till 1943.

Det går att skrapa fram en del övergripande statistik om anlöpande ångbåtar och seglare, och en del kan man förstås härleda, men ändå.

Vissa fakta blir ju föremål för en viss förundran. Varför just 211 kg plommon t ex? Eller 134 tunnor sill? (För allt i världen, totalt blev det visst 345 tunnor ...).

(Lustigt nog figurerar inte de omtalade "fiskebåtarna från västkusten" i de olika hamnliggarna. Silltunnor verkar - åtminstone senare, på 1900-talet - i huvudsak ha fraktats med lastångare, Samseglingen eller Ranbolaget.)

[johanmmolin]

Oskar Fredriksson måste som sagt år 1894 hämtat sina varor med häst och vagn, och bör ha varit bland dem som i slutändan kunde dra nytta av när järnvägen Mjölby – Hästholmen tillkom 1910 (nåväl, spåret ner till hamnen kunde inte tas i bruk förrän under hösten 1910, efter diverse förvecklingar).

En man som definitivt kunde dra nytta av smalspårsjärnvägen var Karl Zeferinus Löf, född 1861 St. Åby. Han började sin affärsbana i Svanhals, men flyttade till Ödeshög. Redan 1877 var han biträde i en speceriaffär i Ödeshög. Efter anställningar på andra håll öppnade han en egen affär i Fridhem vid Storgatan i Ödeshög år 1884. Det var en speceri- och diversehandel, som kom ätt bli en av ortens största. Löfs affär kom att kvarleva ända till 1980-talet, när den tidens stormarknader blev övermäktiga.

De varor som han importerade och exporterade per båt under sommaren 1894 var:

TRAFIK
IN:
510 kg kaffe
100 kg smör
380 kg stg
100 kg mjöl
210 kg socker
475 kg (2 fat) sirap
300 kg (2 fat) olja
12 tunnor sill
8 fat fotogen

UT: 80 kg stg

PRIMUS
IN 140 kg foderbenmjöl

ÖRN
IN 400 kg linolja
100 kg zinkvitt
650 kg (3 tunnor) sirap
400 kg såpa
1000 kg salt

ÖSTERN
IN 1750 kg salt

HELGE
IN 10 tunnor sill

EXPRESS II
IN 2 tunnor sill

KNEKTEN, slup
UT 1 m^3 aspvirke

Vart aspvirket var destinerat vet jag inte. Det finns uppgift om en annan frakt aspvirke som gick till Aspa bruk, snarare än till tändstickstillverkning (?).

Vi ser även här att de silltunnor som befraktas hanteras via ångbåt. Återigen undrar man ju över den sannolika fraktvägen för den sill som fraktades över Vättern med s/s TRAFIK. Rimligast är att den kom via det västgötska smalspårsnätet från Göteborg.

177 EXPRESS II byggdes 1891, men kom redan efter 6 år att säljas och få namnet NORA BERGSLAG (enligt denna rätt dåliga bild).
De första åren tycks hon ha ägts av Sixten Groth själv, och var tydligen en vanlig gäst på Vättern. Av Passagelistor att döma gjorde hon c:a 2 t o r - resor per månad från Göteborg till vätterhamnar. NORA BERGSLAG blev inte särskilt gammal. I december 1906 strandade hon i Vänern och blev vrak. Under tiden med detta namn hittar jag henne inte alls i några passagelistor vid kanalen.

Slupen KNEKTEN är mer undflyende. Det enda jag egentligen vet är att hon kom att döpas om till RUT. 1894 bör slupen ha varit hemmahörande i Jönköping. Hon är frånvarande i mina passagelistor från den tiden, så i likhet med många av de mindre seglarna på Vättern förblev hon sannolikt sin hem-sjö trogen.

De andra farkosterna har jag ju presenterat tidigare.

[Torsten H]

Tyrkfels-nisse igen - den hade regnr 187

[johanmmolin]

Det är nog snarast jag som skrivit fel i mina dokument tidigare.

– När jag tittar efter ser jag att det kort jag visat ovan tydligen kommer från någon samling, där bildtexten (bortretuscherad ovan) är "177 EXPRESS II NORA BERGSLAG".

[johanmmolin]

Det är inte alldeles lätt att identifiera alla som hade frakter till och från Hästholmen, ofta med obskyra beteckningar som "J Svensson" och liknande. Ett antal till är i alla fall klara.

Vi kan ju börja med AJ Andersson på Orrnäs gård strax söder om Ödeshög; han som hade ett av två brännvinsbrännerier i trakten och lät bygga spritfabriken i Hjo, för att han var less på att ha med "Motalakungen" John Andersson att göra.

Tittar man på hans frakter sommaren 1894 så får man en misstanke att bränneriet inte är byggt ännu (jag har inget årtal för det tyvärr).

IN
ÖRN
820 kg ärter

TRAFIK
900 kg gödning

---------------------

UT

STINA ROS, slup
22,6 ton rågmjöl & gryn
2,5 ton gryn
2,9 ton spannmål
13 ton mjöl

PRIMUS
8351 l brännvin
8 ton (14 leglar) brännvin

Jag antar således att PRIMUS fraktade spriten från Hästholmen till Motala vid denna tid. Jönköpingsbåtarna anlöpte alltid Hästholmen ELLER Hjo, aldrig båda under samma resa.

STINA ROS har jag tyvärr aldrig sett någon bild på. Uppgifterna är också skrala. Hon ska ha varit byggd 1875 och hemmahörande i Jönköping. 1896 upphör spåren av henne. Det påstås att hon skulle ha haft en vacker namnbräda, med rosor och allt.

[johanmmolin]

Vi kan lika gärna ta en till i dag; CJ Grönqvist.

Det tog mig flera dagar att identifiera honom; tydligen visade det sig att han var smed (senare "fabrikör") i Backasand, Ödeshög.
Tydligen ska han ha dött 1917. En ögonvittnesskildring om honom:

Nästa gård var Grönkvistens smedja där Backasands smidesverkstad nu ligger och om C.J. Grönqvist står det i Renbergs visa: Smen på Backasand han har så fula unga; när man går förbi så räcker di ut tonga” Unga det var smedgesällerna,en fem sex stycken som väl gjorde sina grimaser åt passerande,och nu fick sig en gliring av Renberg för att de inte uppförde sig karlaktigt. Jag glömmer aldrig när vi fick order i skolan av skollärare Petersson att dra bort likvagnen till Grönqvist för reparation. Somliga tog i stången,och andra sköt på,och de övriga åkte och det gick ju bra. När reparationen var gjord fick vi hämta vagnen också, men det höll på att gå galet. När vi kom vid kyrkbacken hade de flesta satt sig på och åkte och i backen skente vagnen för dem som drog,ocn det var inte långt ifrån att Vi fått gå tillbaka för ny reparation av lik vagnen. Men gatorna var inte asfalterade då utan så småningom fick vi stopp på åket.

Här var det helt och hållet fråga om in-frakter:

PRIMUS
200 kg spik

ÖSTERN
900 kg gjutgods
180 kg gjutgods
14 plogar
700 kg gjutgods

TRAFIK
225 kg stg

ÖRN
830 kg gjutgods

Det låter ju som rimligt material för en "smidesverkstad" att arbeta med ...
Båtarna börjar väl nu bli så välbekanta, så några nya bilder torde väl knappast behövas.

TILLÄGG:
Gjutgods fraktades också med ÖSTERN från Hästholmen med destination Norrahammars Bruk. Någon avsändare finns inte angiven, men det kan mycket väl ha varit Grönqvist.

[Skepparättling]

---------------------

UT

STINA ROS, slup
22,6 ton rågmjöl & gryn
2,5 ton gryn
2,9 ton spannmål
13 ton mjöl



STINA ROS har jag tyvärr aldrig sett någon bild på. Uppgifterna är också skrala. Hon ska ha varit byggd 1875 och hemmahörande i Jönköping. 1896 upphör spåren av henne. Det påstås att hon skulle ha haft en vacker namnbräda, med rosor och allt.

Du är inte ensam om att sakna bilder på Stina Ros.. Skall vara byggd i Råå. Och då Råå i närheten av Medevi (E-län) fast i T-Län och inte i Skåne (vars geografi jag inte behärskar varför jag avstår länsbokstav..).
Skall vid något Tillfälle haft Visingsö som hemort och slopats antingen i Harge eller Forsa. Finns ett vrak i Harge som jag helt ovetenskapligt har utsett till densamma.

[johanmmolin]

Med andra ord, "still confused but on a higher level". Och att vi oftast pratar om Råå uppe i Närke när vi diskuterar Vättern har jag så småningom lyckats begripa.

Råå strax söder om Helsingborg var ett viktigt skut-läge med eget varv. Som väl är finns en del av miljöerna med "kaptenshus" bevarade.
Kaptenerna var som så ofta annars tämligen frireligiöst sinnade. En gammal skolkamrat till min salig far blev så småningom ortoped i Helsingborg (han och hans fru omkom på Estonia). Han berättade en historia för min far.

Enligt denna hade en gammal sjöman från Råå fått kallbrand i ett ben (ska vi gissa diabetes ...). Enda sättet att rädda hans liv var att amputera benet men den gamle sjöbussen vägrade. Han kunde inte komma halv och delt till sin herre. Alla var i stort beråd. Till slut kom dock doktor Jerker på en utväg. Han föeslog att om han fick amputera benet så kunde man kremera det, och när sedan resten av den gamle mannen så småningom hade dött, kremera honom också och hälla ihop askan från benet med resten. Som väl är accepterade mannen kremering (vilket såklart inte var en självklarhet).

Givetvis OT, men det är ju min egen tråd så ...

By the way; skånska Råå ligger i gamla Malmöhus län, alltså M län.

[johanmmolin]

Några fler handelsmän med diversehandel på agendan:

PER AUGUST LÖFGREN - Stora Åby, Ödeshög
Hade tydligen handelsbod i Stora Åby utanför Ödeshög. 1921 övertogs rörelsen av David Johansson.

Inkommande:

ÖSTERN
300 kg mjöl
400 kg mjöl
10 tunnor sill

TRAFIK
230 kg stg
90 kg kaffe
500 kg mjöl

PRIMUS
200 kg ättika

Utgående:

TRAFIK
75 kg stg

ÖRN
330 kg spnnmål
-------------------------------------------------------------------------------
HEDA: HERMAN ALBIN JONSSON, handlande Hedaborg, Heda
Handlare Herman Jonsson, gift med Matilda. Vistades i Nordamerika men kom till Heda i november 1875.
Affären hade bostad, affär och lager sammanbyggda. Här handlades med matvaror, kläder, spik, fönsterglas, fotogen, gräsfrö, glas och porslin.
Strösocker, mjöl och gryn transporterades i säckar. Tomsäckarna av lärft eller linne såldes till husmödrar som sprättade upp dem och sydde om dem till lakan, örngott o dyl.
Bitsocker, en relativt ny produkt, kom i trälådor, fotogen och andra flytande varor på fat och sill i tunnor.
Arbetsdagarna var långa, från halv åtta på morgonen till halv tio på kvällen på sommaren.
I oktober 1970 upphör handeln efter många ägarbyten, nybygge av lokal mm. Detta blev Hedas sista diversehandel.

Inkommande:
ÖRN
250 kg sirap

TRAFIK
200 kg garn
3 fat fotogen
13 tunnor sill

ÖSTERN
2750 kg salt

PRIMUS
240 kg ättika
3 tunnor sill

PRIMUS (Stockholm - Jönköping) transporterade i båda fallen ättika som lossades i Hästholmen. Man undrar ju dock varifrån?

Ännu mer förbryllande för mig är transporterna av sill som lossades från ÖSTERN, TRAFIK och PRIMUS. I PRIMUS fall kan det ju ha handlat om strömming från Stockholmstrakten / östgötaskärgården. Sill från västkusten via västgötabanorna till TRAFIK?
Men ÖSTERN då, som gick i trafik Jönköping – Motala – Askersund? Sill från västerhavet med järnväg till Jönköping?

Man kan nog förutsätta att varorna till Stora Åby fraktades med smalspårsjärnvägen till Ödeshög och omlastades till häst och vagn.
Till Heda måste det ha varit direkt omlastning till häst och vagn (rent teoretiskt med smalspårsjärnvägen - någon annan fanns ju inte 1894 till Alvastra station. Men då kan man fråga sig varför man inte lika gärna kunde använda häst och vagn hela vägen från Hästholmen).

[johanmmolin]

Ved- och virkesfrakter 1894

En viss oreda tycks råda; ibland nämns den som avsänder virket, ibland den som beställt det.

Nåväl:

1. ALVASTRA — Omberg

4211 VICKTORIA lastar 79 m^3 trävirke

2. ASPA BRUK

1589 ALSTRA lastar 25 m^3 aspvirke
ALSTRA ägdes av ägd av Aspa Bruk (A Robson)

3. C. JERNBOM (Jönköping?) Oklart, men jag hittar ingen Jernbom i västra Östergötland.

TRAFIK lastar 490 kg spannmål

Slupen FRIDA lastar 71 m^3 ved, och en andra resa 66 m^3 ved
Oklart. Sannolikt den slup som byggdes i Svenshult, 1883. Är det samma som reg nr 2555?

4. JOH. JÖNSSON (JP JÖNSSON, Hästholmen?)

slupen FRIDA lastar 58 m^3 ved

ÖSTERN lastar 1650 kg spannmål

5. K LÖF (nämnd ovan), Ödeshög

KNEKTEN lastar 1 m^3 aspvirke
1890 hörde hon hemma i Jönköping, senare omdöpt till RUT.

6. LEONARD NYBERG, hamnfogde Hästholmen. Också nämnd ovan.

ÖRN lossar 3000 tegelpannor

Slupen HULDA lastar 68 m^3 ved.
Säkerligen slupen b 1870 Gagneån, sedermera TYRA


C WETTERLIND, Jönköping? Hittar ingen Wetterlind i västra Östergötland, så här är det säkert beställaren det handlar om.

Slupen KNEKTEN lastar tre gånger: 85 m^3 ved + 80 m^3 ved + 85 m^3 ved

Sluparna FRIDA och KNEKTEN var således de "mesta" vedlastarna, med HULDA, ALSTRA och VICKTORIA varsin gång sommaren 1894.
Det bör noteras att även ALSTRA ursprungligen var slup-riggad.

Jag kan inte hitta någon proveniens för bilderna; är det någon som vet mer så hör gärna av er.

Allt som skeppades ut bör rimligen ha kommit från Ombergstrakten. Skogsägarna söder om Ödeshög skeppade rimligen ut via Stava brygga, som byggdes specifikt för detta ändamål.

Möjligen kan således smalspårsjärnvägen ha använts för transport den relativt korta sträckan från Omberg.

[johanmmolin]

S/S TRAFIK hade faktiskt ett eget kolupplag i Hästholmen, och detta skulle förstås försörjas.

Två omgångar stenkol levererades juni - augusti:

lastångaren EXPRESS II som vi mött ovan lossade 50 ton stenkol, och

lastångaren ÖSTERGÖTLAND (Ångfartygs AB Halfvdan, senare en del av "Samseglingen" Göteborg - Jönköping och övriga vätterorter,
lossade 33 ton.

Jag vet inte hur mycket kol TRAFIK slukade; rimligen hade hon väl (?) ett motsvarande kolupplag i Hjo.

Jag återkommer med fler uppgifter vartefter jag lyckas identifiera avsändare / mottagare. En hel del är jag klar med, men sedan kommer alla eländiga anderssöner och petterssöner som bereder stort besvär ...

Till slut tänkte jag försöka göra någon form av sammanfattning kring hur bygden runtomkring påverkades av båttrafiken, och på vilket sätt smalspårsjärnvägen bidrog (och det handlar tydligtvis i allt väsentligt om Ödeshög, och i någon mån skogarna på Omberg).

[Torsten H]

Är Trafik nuförtiden kol- eller oljeeldad?

[johanmmolin]

Hon är fortfarande koleldad.

Hon lär förbruka 200 kg / timme, vilket på den tid det begav sig borde inneburit något mindre än 100 ton på tre månader. Så det är möjligt att det huvudsakliga kolförrådet trots allt fanns i Hästholmen ...

[Jan Schönemann]

Under hela 50-talet var Trafik oljeeldad. Under 60-talet var hon upplagd. 1972 när vi köpte Trafik togs oljebrännarna bort och förberedelse för koleldning inleddes.