Det känns som om bara jag och några få entusiaster kommer med inlägg på det här Forumet. Nu jämför jag med Landgången som behandlar färjetrafiken och där får man ju säja att det är aktivitet.
Förmodligen är det väl så att vi är ett utdöende släkte som jag skrev för ett par månader sedan, men då funderade någon vad jag menade. Det inlägget hittar ni om ni söker noga.
Hur var det Wadell skrev? Ett ord är mer än 1000 bilder, eller något liknande. Jag som haft ett rent he.....te för att lyckas lägga in en bild.
Hur som hellst blev jag inspirerad av att bara berätta en kort historia från bogserbåtslivet när jag såg att signaturen Bröt-Anund kommit med här.
Jag har alltid varit van med att vi haft kock eller kocka ombord på de båtar jag varit på. Ändå från min start på 50-talet då jag var på bogserbåtar med endast 4 besättningsmän inkl. kocka. Det var aldrig några problem med att rekrytera en matmamma.
Jag vet inte vad som hände i slutet av 60-talet, men vi som då bogserade timmer på älvarna i Torneå, Kalix, Luleå och Piteå hade inte lika lätt att hitta "den viktigaste besättningsmannen" ombord på båtarna. Jag vet inte vad det berodde på, men kanske utvecklingen i samhället gjorde att utbudet blev större i land och kanske vi blev kräsnare efter alla duktiga kockor vi haft. Hur som helst så stod vi 4 unga killar ombord på VIKING 1 utan kocka. Jag tror året var 1967 och vi var mellan 16 och 21 år och jag var skeppare.
Min styrman Anders sa till mej: Nog fan klarar vi oss utan kocka om du säjer åt din farsa att vi vill ha halva kock(a)lönen att dela på. Ung och sorglös sa jag åt farsan det Anders sagt och han godtog det direkt. Han blev säkert glad att slippa det bekymret.
Vi var i regel i vår hemmahamn Karlsborgsverken på fredagkväll eller lördagmorgon och gick därifrån på söndagkväll för att hinna till ex. Torneälven till måndag morgon.
Rationella som ungdomar är så hade vi en stående meny och proviantlista varje vecka. Det hör till saken att det fanns en affär i Karlsborg(sverken) som hette Boströms och Sune N var föreståndare. Vi kom överens om att han varje söndagskväll klockan 9 skulle ha ställt ut en eller flera lådor med vår proviant. Den menyn åt vi 4 tuffa glopar under 4 månader den sommaren varje vecka, men vi fick dela på kockans lön.
Långt inlägg innan menyn kommer, men så här i efterhand känns den hyfsad. Vi hade fotogenkylskåp och 200 l färskvatten.
Måndag: Leverkaka och lingonsylt. Pulvermos och varmkorv.
Tisdag: Blodpudding och samma lingonsylt. Potatis och pölsa.
Onsdag: Makaroner och korv. Potatis och kalops i burk.
Torsdag: Lappskojs(ris och salta biten blandat). Ärtsoppa i burk.
Fredag: Ris i kokpåse med korv Stroganof. Sill och potatis.
Känns som i det militära, men vi hade samma proviantlista till Sune under 4 månader och maten stod på affärens bro varje söndagkväll klockan 9.
Dessutom kaviar, ost, bröd, m.m.
Snacka om nostalgi, men det är väl därför(tyvärr) som jag idag som "ung" pensionär i stort sett lagar all mat hemma, fast inte med samma proviantlista.
Precis som jag skrev så blev det ett kort inlägg????