Bogserbåtarna Harge

[Skepparättling]

Finns det någon som kan räta ut frågetecknen till utropstecken.

Att det finns en Harge byggd 1907 på Vennbergs mek. som sedan blev Kind och därefter ett tag åter blev Harge numera hemmhörande i Smedjebacken. Är allmänt känt att hon dessutom levererades som Harge II betyder ju att det borde ha funnits en Harge I.
Men idag hittade jag i bland papper jag ärvt, ett utdrag ur en skeppslista.
Där figurerar Harge I byggd 1888 i Motala oläsbart hkr antal men 2 siffrigt slutar på en 0:a.
Och Harge II byggd i Harge 1902 i Harge notering om Järnspant(borde ju betyda träfartyg, byggdes förresten inget annat vid Harge varvet) och 12 hkr (kraftiga saker).
Inga signal bokstäver eller registreringsnr,inte heller länd resp bredd endast ett djupgående på 1,9 m för båda.
Harge I anges till 27/10 Tons.
Bläddrar vidare bland pappren och hittar en lista med fartyg som hört hemma i hammar med omnejd.
Där finns :
Harge betecknad som segelångare 20 hkr byggd Motala 1888 redare Harge Bruk skeppare C G Karlsson. Under tiden 1891-1903.
Längre ner åter finns :
Harge I bogserbåt 20 hkr Byggd Motala 1888 Redare Axel Giöbel Harge Bruk Skeppare C Pettersson. Under tiden 1903-1906.
Borde vara samma båt som ovan.
Samt:
Harge II Bogserbåt 12 hkr Byggd Harge 1902 Redare Axel Giöbel Harge Bruk. Under tiden 1903-1906

Summan av karde mumman 3 st Bogserbåtar med namn Harge, varav den senast byggda vet man vad det blev av.
Är det någon Bogserbåtsvetare som känner till något om de övriga?
En av Harge bogserarna finns i min avatar, hade ni frågat vilken hade jag för ett par dar sen svarat, tvärsäkert, Harge II.
Är nu inte lika säker men eftersom bilden är från 1922 vid bärgningen av Per Brahe. Så är det väl Harge byggd på Vennbergs 1907.

[Skepparättling]

Av någon anledning kan jag inte redigera detta gamla inlägg.
Fortsätter istället tråden...
Nedan bild har påståtts föreställa Harge II byggd på Vennbergs 1907.

Jag fick bilden idag igen i mailen från släkt till släkten. Dessa skrev att det var Harge II och att en förfader satt på akter däck och att bilden var påskriven med 1909.

De undrade var den var tagen, någon som vet?

Jag "TROR" att bogserbåten på bilden är den Harge som byggdes på Bastedalens varv 1902.
Och att den såldes ihop med pråmarna 7130 Oden och 7213 Frey till Hellekis cementfabrik (Skånska cement).
Och blev Hellekis nedan med vad jag tror är pråmen Oden.

Dessa båda bogserbåtar är väldigt lika varandra.

Nedan kommer nu den Harge som jag tror är byggd på Vennbergs 1907:

Om man tittar på länkana:
http://www.tugboatlars.se/harge.htm
Och
http://www.skargardsbatar.se/harge2_1907/index.shtml
Ser man att ovan överenstämmer otroligt bra.
Men någon gång mellan 1959 och 1969 har den nedre avbärarlisten rationaliserats bort.
Finns det någon "Vennbergare" eller "bogserbåtsguru" ( ja vem som helst som kan svara faktiskt) som kan säga ifall det var 2 avbärarlister på dessa byggen.
Att de Motalabyggda bogserbåtarna hade en sk "Motalalist" vet jag, faktiskt ganska likt de som finns på bilderna före 1969.

Tankar och åsikter angående ovan antaganden mottages gärna.

[tugtrafik]

Måndagen den 17:e augusti 2009 lyftes Harge ur sjön Barken & sattes på en trailer för
transport till Karlstad. Dagen efter sjösattes Harge i Karlstad yttre hamn och bogserades
av Norsälven 1 till Lambergskajen, där hon nu ligger.

Läs mer aktuellt om Harge här: http://www.polstjarnan.nu/angtrycket/09nr3/09nr3.pdf

[Skepparättling]

På "tugtrafiks" bilder kan man se varför avbärarlisten försvunnit, ganska stora plåtbitar som bytts ut.

Har haft telefon kontakt med "Båtolog" i Hallstahammar han hade en del för mig ny info om dessa bogserbåtar.
Som till exempel att Harge I byggdes på Bergsunds mekaniska verkstad 1888 som nr 198 med en maskin på hiskeliga 6 hkr.
Och att denna byggdes om vid Motala 1906 och försågs då med isbrytarstäv.

Nån som har koll på Bergsundarna?

Vidare hade han läst i en gammal Svensk sjöfartstidning sid 1396 1968, en notis om att Harge I och II dragit tändstickstimmer mellan Mem och Jönköping.
Jag tvivlar på att Göta Kanal bolag tillät att det drogs timmersläp i kanalen. Utan jag tror att det lastades på pråmar.
Kom då på att jag hade ett vykort med en oidentifierad bogserbåt. Som släpade på en pråm misstänkt lik Harges pråm Frey, men har avfärdat det för vad skulle de dit ner med en tom pråm att göra.
Om det nu inte var så att de drog pråmar med timmer från Mem till Jönköping.
För då skulle det kunna vare en Harge med en tom Frey på släp.
Denna bogserbåt har dessutom, till skillnad från de tidigare visade, en däckslinje utan nivåskillnad.

[Skepparättling]

Vennbergs Harge kan numera stoltsera med att vara K-märkt.

Ytterligare 4 fartyg blev k-märkta denna gång:
http://www.sjohistoriska.se/Aktuellt/Km ... artyg.aspx

[Skepparättling]

På "tugtrafiks" bilder kan man se varför avbärarlisten försvunnit, ganska stora plåtbitar som bytts ut.

Har haft telefon kontakt med "Båtolog" i Hallstahammar han hade en del för mig ny info om dessa bogserbåtar.
Som till exempel att Harge I byggdes på Bergsunds mekaniska verkstad 1888 som nr 198 med en maskin på hiskeliga 6 hkr.
Och att denna byggdes om vid Motala 1906 och försågs då med isbrytarstäv.

Nån som har koll på Bergsundarna?

Vidare hade han läst i en gammal Svensk sjöfartstidning sid 1396 1968, en notis om att Harge I och II dragit tändstickstimmer mellan Mem och Jönköping.
Jag tvivlar på att Göta Kanal bolag tillät att det drogs timmersläp i kanalen. Utan jag tror att det lastades på pråmar.
Kom då på att jag hade ett vykort med en oidentifierad bogserbåt. Som släpade på en pråm misstänkt lik Harges pråm Frey, men har avfärdat det för vad skulle de dit ner med en tom pråm att göra.
Om det nu inte var så att de drog pråmar med timmer från Mem till Jönköping.
För då skulle det kunna vare en Harge med en tom Frey på släp.
Denna bogserbåt har dessutom, till skillnad från de tidigare visade, en däckslinje utan nivåskillnad.

Bogserbåten numera identifierad som Harge II, men vilken.
Denna har en rak däckslinje... Hade Wennbergs byggda Harge en sådan skrov form från början eller är detta den nr 2 som är byggd i Bastedalen?

Någon som sitter på ett leverans foto av Wennbergs Harge? Eller någon annan bild Harge (XX)/ Hellekis/ Wulf som man kan jämföra detaljer med??

[johanmmolin]

1. Bild från 1909(?) på en bogserbåt HARGE med ålderdomlig styrhytt även för att vara början av 1900-talet. Är det i själva verket HARGE från 1888?
Detta ter sig ju som samma ångbogserare som HELLEKIS, men kanske INTE den i dag räddade Harge.
Jämför styrhyttens utseende med t.ex. MOTALA EXPRESS eller PRIMUS från förr!


2. Denna bild föreställer en HARGE II med något ålderdomligare utseende (???) än nästa bogserångare. Alltså HARGE II byggd 1902?


3. Sista bilden föreställer tydligen samma båt som BLIDÖ/ nuvarande HARGE. Det förefaller också vara den yngsta av de tre; det skulle innebära HARGE byggd 1907. Det är ju "sguærgerligt" som danskarna säger, att den unge mannen står i vägen för namnet!





Mitt bud blir alltså:

Båt nr 1: HARGE b 1888. Blev senare HELLEKIS.

Båt nr 2: HARGE II b 1902. Ses med pråmen FREY för att hämta tändstickstimmer från Ryssland i Mem (egentligen Baltikum väl, samma import pågår än i dag, men med andra slutprodukter, till Västervik och sedan med tåg till Rottneros pappersbruk, av just asptimmer).

Båt nr 3: HARGE (II?) b 1907.
Pråmarna ODEN och FREY såldes till Hellekis 1923, men redan 1921 säger slusslistorna på Göta Kanal att aspvirkestrafiken hanteras från Mem genom FREJA I och FREJA II som går i skytteltrafik Mem-Jönköping.
Troligen har således inte Harge-båtarna ombesörjt dessa frakter ända fram till 1923.
Vad har då hänt under tiden?
a) Har HARGE b 1907 ersatt ursprungliga HARGE från 1888? När blev då den äldre båten HELLEKIS?
b) Eller har HARGE från 1907 från början hetat HARGE II, vilket ju hävdas, och i så fall ersatt HARGE II från 1902? I så fall måste vykortet vara taget något av åren 1902 - 1906!
1909 finns ju det jag uppfattar som äldsta HARGE kvar, vilket antyder att hypotes b) är riktig. Det var inte ovanligt att båtar döptes till NAMN och nästa båt till NAMN I eller NAMN II, utan att den första båten fick en siffra. Så det måste inte ha funnits någon HARGE I.
Ska vi då gissa att HARGE b 1888 och HARGE II b 1907 fanns kvar till 1923, varefter HARGE och pråmarna såldes till Hällekis (aspvirkesuppdraget tycks ju inte ha funnits längre!), och HARGE II omdöptes till HARGE. Enda återstående frågan blir i så fall vad som blev av ”vykorts”-HARGE II. Denna farkost bör ju ha försvunnit ur sikte 1907!
Var det så att gamla HARGE var tillräckligt ok för att kunna fortsätta tjänstgöra, och att när man byggde en ny HARGE II fick man bättre betalt för bogseraren byggd 1902 än man fått för ”gamla” HARGE?

Onekligen spännande dektektivarbete! Min hypotes bygger således på att beskrivningen av det första kortet är fel. Det står HARGE på både skrov och frälsarkransar, och det kan säkert ha varit lätt att röra ihop de olika farkosterna även för efterlevande i familjen.

[Skepparättling]

Harge 1888 byggdes om 1906 till isbrytande stäv DET tror jag var orsaken till att denna behölls ytterligare ett tag fram tills pråmarna såldes.

Sen har vi ju den Harge som Delarybruk ägde, okänt mellan vilka årtal dock. Skulle ju kunna vara 1902 års Harge??

[johanmmolin]

Hmmmm...

Enligt Yngve Rollof: Sveriges inre vattenvägar, del 1:

Enligt minnesboken "Delary med tradition" (Falkenberg 1972) gick på Helgeå på 1870-talet ångbåten Harge, som bogserade brännved motströms ca 4,5 km från Hylte till en ö stax nedanför fabriken i Delary, dit stickspår lagts ut. Det finns en vacker bild av Harge nedströms Delary i minnesskriften på s. 32.

Mystiken tätnar ...

Å andra sidan hävdas det i en hemsida om Delary bruk: "År 1918 inköptes slutligen den första ångbåten." ???

[johanmmolin]

Uppgiften om 1870-tal förekommer också i boken om Ångbåtarna på Smålands Sjöar, och här förekommer en bild som av allt att döma måste föreställa den Harge jag numrerat som nummer 1! Detta med 1870-tal känns som taget ur luften. Man flottade timmer, svårigheterna att transportera torv var värre, och här användes tydligen oxforor innan den lilla pyttejärnvägen till Strömsnäsbruk tillkom. Den enda uppgift jag hittar om ångbåt är just 1918.

Det känns som om Lars-Erik gustafsson och Yngve Rollof korsrefererat till varandra när de talar om 1870-tal. Vilket möjligen kan härröra från den nämnda boken om Delary.

Alltså måste historien omritas igen. Har den äldsta Harge sålts till Delary (1918?) för att sedermera hamna i Hellekis?

Vart tog då Harge II av 1902 vägen? Då blir plötsligt den den stora mystikern i sammanhanget.

[Skepparättling]

Glömde i mitt förra inlägg att skriva att jag är enig med Johan i hans identifikation över Harge bogserarna.
Harge II b 1902 som på fotot drar systerfartyget Frey har dessutom vad som ser ut att vara en trä stäv, vilket passar bra in i teorierna.

Efter att Frey och Oden sålts 1923 hade Harge bruk fortfarande en pråm kvar Tord varför de fram tills dess att denne motoriserades ett behov av bogserbåt. Vilket då blev den modernaste Harge (Vennbergs).

Men som johan skriver vart tog 1902 år Harge vägen, och vart försvann 1888 års Harge/Hellekis ...
ur 1925 års skeppslista: 7213 Frey anges byggd i 1889 i Sjötorp ( Men hon byggdes i Harge).7130 Oden (systerpråmen) som väl inte genom gick lika stor ombyggnad vid Sjötorp har fått behålla Harge som byggort b 1898 båda har fått maskin på 92 hkr. Flyter fortfarande om än knappt.

Hellekis finns inte i 1925 år skeppslista. Och behovet för Skånska Cement AB Hellekis att ha bogserbåt minskade??

Trots att de bara användes som pråmar i 2 år har jag hittat foto på Hellekis som drar en lövad pråm Oden.

Har ställt dumma frågor till Skanska men de kunde inte hjälpa mig, det hade jag ju inte trott heller men värt att prova.

Om vi nu återgår till Harge nr 1 (1888) byggdes denna av Bergsund till Harge ab Mariestad??

[johanmmolin]

I så fall måste den i vilket fall som helst först ha hamnat i Delary, fortfarande som Harge, för att därefter återkomma till Vänern som Hellekis.

OM uppgiften om att ångbåten kom till Delary 1918 stämmer kan den inte haft många år där på sig innan den hamnade i Hällekis.

Oden och Frey fanns ju bevisligen i Vättern, så varför inte "gamla" Harge hörde hemma där också är väl svårbegripligt.

Men hur kom det sig att Harge AB hörde hemma i Mariestad?