Klinkbyggda fartyg

[Arne Timmerling]

Jag har alltid undrat hur långa de största klinkbyggda fartygen har varit? Det känns som om det är ytterst få som är över 20 meter. Finns det några tekninska skäl till att man inte byggt större fartyg eligt den metoden? Kanske fel forum här bland bogserkrokar, pannbultar och luckskalkning.

[Skepparättling]

Såg på TV för ett tag sedan, på Västnytt. Att en dykare upptäckt ett vrak i Vänern, kallat Dinosaorien. Den skulle enl uppgift varit bort åt 60 meter, samt varit klinkbyggd.
Har sedan inte hört något om det. Men det kanske förekommit något i lokal pressen runt Vänern?

Annars är jag av samma uppfattning som Hr Timmerling. Att de klinkbyggda sällan är över 20 meter, åtmindstånde de som varit i mina hemmavatten.
Vad det beror på överlåter jag till de insatta.

mvh

Anders

[Skepparättling]

Hade fakta fel i mitt förra inlägg om Stora klinkbyggda båtar.
Vraket jag talade om i Vänern ska ha varit 70 meter långt och 14 meter brett (?).
Men nyare uppgifter är länk nedan har jag inte hittat.

http://www.sr.se/cgi-bin/skaraborg/nyhe ... kel=643055

[S/S Petimeter]

Kravellbyggda fartyg av trä drevas i första hand för att förhindra skjuvning, dvs för att få ett stabilt skrov/däck. Eller som legendaren Ingvar Mattsson i Söderköping fartygsdocka sa: en skuta ska vara så tät innan hon är drevad, att det inifrån inte går att se vårsolen genom nåten. På "Linnéa" vid förbyggningen 1984-85, dunkades dessutom vertikala ca 1" rundjärn in genom de översta bordgångarna i ändskeppen, med ca ½ m mellanrum.
För ägaren till en uppseglad trotjänare blir det förstås problem, både med stabiliteten och tätheten, eller för dem som ersätter skickligt timmerarbete och drevning med gummiguttaperka på friskare sampaner.

Nog finns det någon på Fallrepet, som vet att hålla med eller att käfta emot - gör det!

[Skepparättling]

Kravellbyggda fartyg av trä drevas i första hand för att förhindra skjuvning, dvs för att få ett stabilt skrov/däck. Eller som legendaren Ingvar Mattsson i Söderköping fartygsdocka sa: en skuta ska vara så tät innan hon är drevad, att det inifrån inte går att se vårsolen genom nåten. På "Linnéa" vid förbyggningen 1984-85, dunkades dessutom vertikala ca 1" rundjärn in genom de översta bordgångarna i ändskeppen, med ca ½ m mellanrum.
För ägaren till en uppseglad trotjänare blir det förstås problem, både med stabiliteten och tätheten, eller för dem som ersätter skickligt timmerarbete och drevning med gummiguttaperka på friskare sampaner.

Nog finns det någon på Fallrepet, som vet att hålla med eller att käfta emot - gör det!

Verkar inte vara någon som är hemma på "flytande brädgårdar", och om arbetet runt dem kan jag inget. Men jag tycker det är kul att ha lite historia och bilder på dem.

Angående Mattson är det någon som vet hur länge han var verksam? Har hört att han fick lägga av pga sjukdom. Fast samtidigt har jag för mig att Mattsson i Söderköping var med på 40-50 talet och byggde större däckshus på skutor bla Wättervik av Dalmark.

Eller det kanske var flera generationer Mattson varav Ingvar var den sist verksamme i Söderköping?

[Bempa]

Bättre var det förr,,,även vikingarna kunde detta med klinkbyggnad

http://sv.wikipedia.org/wiki/Klink

Kan ju vara möjligt att det finns existerande större även kvar
i livet? Kanske någon allmogebåt någonstans?

Benny/

[Shipwright]

Hej på er !
Är det något udda nyårslöfte eller något annat som fått alla bogserbåtsnördar att plötsligt intressera sig för mullbänkar och masklådor?

På frågan om varför det inte byggs stora klinkbyggen finns det nog inga definitiva svar ( även om det säkert finns de som har bergsäkra sådana ), jag tror att det mest är kulturellt betingat och att traditionen att bygga på kravell kom hit till oss ociviliserade nordbor från medelhavet på typ 1400-talet.
Jag som prövat på en hel del inom båt-brädgårds yrket ( från 8mm tjock klinkbordläggning till 150mm tjock kravellbordläggning ) inser att det skulle medföra vissa svårigheter att bygga lika stora klinkbyggda fartyg som det byggts kravellbyggda, men det skulle inte vara omöjligt bara lite tungjobbat.
Den praktiska begränsningen ligger nog på ca. 30m skrovlängd, sen går det åt väldigt stora träd mm.
Det byggdes på slutet av 1800-talet sandkilar, vedskutor mm. här i Sverige, seglande trålare i England och holländska vad de kan tänkas heta i storlekar upp till ca. 30 meters längd på klink.
I dagsläget så får man väl titta på Helmi och Sofia linnea om man vill se större klinkbyggen ( passa på och ta en titt i dockan på Beckholmen så får man se Sofia linnea, och en annan skuta som visar hur träskutor blir om tidens tand får verka obehindrat ).
För er som är Stockholms-baserade så kanske namnet Rictor är bekant, den var ursprungligen klinkbyggd och hade sedan blivigt kravellerad d.v.s. fått en kravellbordläggning utanpå.
Som tidigare skrivare riktigt påpekat så kantbultas ofta de översta bordgångarna på kravellbyggda fartyg ihop för att få dem att agera som en balk, då drivningen inte räcker till för att hålla emot sjuvkrafterna som uppkommer mellan bordläggningsplankorna då botten midskepps vill flyta upp ( då fartyget får kattrygg ), denna sjuvkraft skulle kunna tagas upp bättre av en klinkbordläggning där alla borden är fästa vid varandra.

Om man vill veta mer om blockskutorna på Vänern så finns det en bok som heter "Blockskutor" vad författaren heter kommer jag inte på just nu.

Kul att det dyker upp nya trådar här på forumet

[Arne Balderud]

På tal om bogserbåtsnördar som Shipwright skriver så finns det ett par klinkbyggda arbets/bogserbåtar för dom med (mej själv inkluderad). Det byggdes 2-3 st klinkbyggda på karlstads varv på 80-talet av plåtprofiler som låg diagonalt från däck till köl eller hur man ska förklara det. Pondus hette den ena som byggdes klar. En annan av dom stod länge skrovfärdig men blev klar nyss som fiskebåt här i Vänern.
Har för mej att de har varit uppe på forumet tidigare men kan inte hitta tråden.
Arne

[Magnus Wadell]

På tal om bogserbåtsnördar som Shipwright skriver så finns det ett par klinkbyggda arbets/bogserbåtar för dom med (mej själv inkluderad). Det byggdes 2-3 st klinkbyggda på karlstads varv på 80-talet av plåtprofiler som låg diagonalt från däck till köl eller hur man ska förklara det. Pondus hette den ena som byggdes klar. En annan av dom stod länge skrovfärdig men blev klar nyss som fiskebåt här i Vänern.
Har för mej att de har varit uppe på forumet tidigare men kan inte hitta tråden.
Arne

http://forum.fallrepet.se/viewtopic.php?f=2&t=135

[Skepparättling]

Tråden är inte ny men som gamla "mullbänkar" behöver trådarna lyftas upp till ytan och få lite nytt virke.
Appropå nytt virke vad är det du fotat stora kravell bygget, den lilla nybyggda klinkade gissar jag på Blekingeeka.
Nördar är vi väl alla var och en på sitt sätt.
Blockskutornas författare heter väl Åke Sallnäs och finns väl mitt ibland oss?:
http://www.acedia.se/sjofart.htm

Ricktor bör väl vara känd utanför "Eken" när hon sjönk var hon ju Nordens då äldsta seglande fartyg.
Ricktor ska ju varit byggd på 1700 talet vid en by i Norra Vättern kallad Harge.
Av dess byggort fick de ett av sina öknamn Hargepese. Men kärt barn har många namn Råbock var ett annat. Vissa menar att de fick namnet efter det stora råsegel av Vikingatyp som de förde. Andra att de faktiskt inte byggdes i Harge utan i en liten by som heter Råå på gränsen mot Östergötland. Ytterligare ett namn på dessa öppna råseglare var Kalkjöddar.
Hur som helst 1871 blev det slut seglat för dessa underliga farkoster då en november storm kastade upp de kvar varande Råbockarna på ön Stora Röcknen i Vättern. I eskadern ingick slupen Orion och råbockarna Norden,Styrbjörn,Snäckan samt Elgen. Vissa källor menar att alla sjönk vid Stora Röknen. Medan andra menar att 2 klarade sig Snäckan som blev Svea av Rödesund. Och sjönk 1964-65 vid Strandvägen i Stockholm. Bärgades och sjönk senare samma år vid Söder Mälarstrand låg kvar till ca 70 då hon togs till Frihamnen och skrotades. hade under Stockholms perioden många namn Dan Viking, Batseba mfl.
Den andra som klarade sig var Elgen som därefter fick namnet Ricktor. Tillhörde under många år Kindboms flotta av vedskutor med hemma hamn Rödesund/Karlsborg.
Jönköpings stad fick någon gång på 80 talet för sig att de skulle köpa in en skuta för att spara till framtida generationer. Ricktor var en av dem men ägaren ville ha 600 000 kr för henne. Det och en massa pajkastning i lokal pressen gjorde att affären uteblev. Såldes senare för 1 kr efter att hon sjunkit vid kaj i Stockholm. Hamnade där på intagsslangen för en värmepump till något Museum. Bärgades därför omgående och ställdes på kajen vid Gäddviken. Sjöhistoriska ska tydligen ha hunnit göra uppmätningar på henne innan en grävskopa slog sönder henne.
Jag hävdar att ytterligare en råbock klarade sig nämligen Styrbjörn. Eftersom det finns ett mätbrev för "öppna råseglaren" Styrbjörn daterat Vadstena 14 juli 1878. 7 år efter att hon skulle ha sjunkit vid Rökneön.

Bifogar bilder på dessa från början klinkbyggda skutor på 18-20 m. Med på det kortet finns även Gunhild som numera har tillägget av Lidingö. B 1905 Sjötorp i kravell.
På motsatt sida ligger Folke Dalbergs klinkbyggda skuta Agda. Arbetet med den blev för mycket för "skalden" så hon ligger vrak vid Kyrkogårdsön i Vättern men det är en helt annan historia. Långt efter att ett orginal från min trakt överskattat sitt sjömansskap och seglat henne rätt upp i en ärtåker.

[Shipwright]

Hej igen!

Den Rictor jag tänker på höggs upp med grävskopa på en kaj i Stockholm för ca.10-12 år sedan.

För oss som är skeppsmaskbitna så har det byggts en hel del bogserbåtar i trä.
Jag har hört att det skulle funnits en träbogserare i Stallarholmen för ca 15 år sen.
Det skulle vara kul om det fins någon kvar i livet av denna udda sort eller om det finns någon som har lite bilder på träbogserare.
Jag tror att den sista byggda träbogseraren byggdes på Gustafsson & söners skeppsvarv i Landskrona på 50 eller 60-talet och hette Gråen, byggd som hamnbogserare för Landskrona hamn.

Bilden på det stora kravellbyggda fartyget är sambordet på briggen Tre Kronor, det är bara 85 mm tjockt.
Den lilla klink byggda ekan är byggd efter en förlaga som ligger på hembyggdsgården i Waxholm, orginalet byggdes av en båtbyggare för att hans dotter som var 8 år skulle ha en lättrodd båt att ro till skolan i, skolan låg i Waxholm och dit tog det 1 timma att ro vid bra väderlek, sen var det lika långt hem på kvällen ( även skolbarnen var lite tåligare på den tiden ).
Flickan blev sedan äldre och hon använde båten tills hon var runt 80 år.
Den nybyggda ekan kan ibland ses roendes i Skurusundet tidiga mornar innan alla superhjältarna i sina vita plastbideer gör allt för att plöja så djupa diken som möjligt i vattnet.

Här kommer en sambordsbild till.Den visar hur samborden kantbultas ihop tillsammans med kölen, om någon undrar om hur kantbultning går till.

[Arne Balderud]

Bogserbåtar i trä fanns det gott om i göteborg ibörjan på 1900-talet. Motorbogserbåtarne AB i Göteborg hade några stycken, och någonstans här hemma så har jag bilder. Dels ur någon tidning typ Länspumpen och så fick jag några svartvita från en fotosamling jag köpte på Tradera. Ska leta o skanna..
En annons från Tugboatlars sida finns ju.

MotorbogserbatarnaAB.jpg (30.48 KiB) Viewed 15825 times

[Kent Olsson]

Var och tittade på "Dinosaorien" för ett par år sedan. (Behövde inte bada då hon ligger mycket grunt) Tog några kort men det är svårt att ta genom vattenytan. Man kunde dock se spantraderna ganska tydligt stickande upp ur sandbotten. lägger upp det bästa kortet.

[Torsten H]

Den största klinkbyggda skutan från nyare tid, som jag känner till, var galeasen KARL, byggd 1930 i Kungsviken på Orust, lastandes 105 ton. Fast lite hade man 'fuskat', för de översta bordgångarna var i kravell. Problemet för bygdeskeppsbyggarna var, att man inte kunde konsten att slå ut spanten från en ritning, och de kunde därför inte bygga på kravell. Några löste det med en halvmodell och en blyten.

[Skepparättling]

Många byggde nog helt utan ritning, tror t ex att skeppsbyggmästaren Sixten Groth i Sjötorp byggde helt utan ritningar. Utan det var nog erfarenhet som förvärvats någonstans.

Vid Svenshult i Södra delen av Vättern byggde tex Jan Johansson, sonen Karl Jansson och sonsönerna Folke och Arvid också Jansson mellan ca 1880 tom 1952:
Slupen Läderlappen okänt år
Galeasen Hoppet 1860
Slupen Frida 1883
Slängan Anna 1891
Jakten Framåt 1905
Slupen Solo 1911
Slupen Juno 1914
Passagerarbåten Måsen 1922
Passagerarbåten Hebe I 1931
Passagerarbåten Hebe IV 1952

Samt någonstans upp mot 2000 Vättersnipor kallade "svenshultare", finns några kvar än idag.

Jan Johansson hade förvärvat sina båtbyggar kunskaper vid Motala Verkstad, där de första fartygen byggdes i trä. Och dessa kunskaper gick nog i arv till son och barnbarn.
Ifall det fanns ritningar till passagerarbåtarna vet jag inte.
Men Juno byggdes iaf utan ritning och var den sista skutan som byggdes utanför ett etablerat varv kring Vättern.


Inga bogserbåtar i inlägget inte värst mycket klinkbyggt (mer än vättersniporna) heller,ELLER? Framåt, Solo och Juno vet jag iaf var kravellbyggda.