Bore :s maskin, samt effekten på Balder &Aggö.
-
Staffan Öberg
- Posts: 54
- Joined: 08 Sep 2005, 06:56
Bore :s maskin, samt effekten på Balder &Aggö.
I början av -60 talet hade Wibergs BORE en GM Detroit , rak 8 på ca 500hp, jag undrar om detta var en ny maskin eller kom den från "annathåll", man saknade avgastemp-mätare, varför man varvade maskin, " Med hänsyn till färgen på röken". Den hade en härlig gång/läte, levererat genom skorsten. Sen undrar jag om effekten på Balder och Aggö, den var angiven av "propellertillverkarens beräkningar", om 495 EHP , var det en s.k. "bemanningsberäkning", detta med tanke på att man "la för" 45 ramar med god fart.
-
Claes Thure Moberg
- Posts: 73
- Joined: 29 Jan 2005, 15:43
- Location: Tromsø, Norway
I praktiken kan du se bort från alla gamla tiders beräkningar av effekten på ångmaskiner. De uppgivna siffrorna är alla beräknade på olika sätt och med olika förutsättningar. Samt med olika målsättning. Att hålla ned hamnavgifter, besättningens storlek och certifikat t.ex...... Vilket gör att man dess värre inte kan jämföra de olika fartygen utifrån denna faktor.
Man måste gå ut ifrån panntryck, cylinderdiameter, slaglängd och varvtal så kan man jämföra de olika fartygens förmåga den vägen. Men inte ens då blir det helt riktigt eftersom ångpannans förmåga att hålla trycket liksom skrovform, fartygsvikt och propellerns utformning också har stor betydelse för vad båten klarade av i praktiken.
Men 45 ramar drog man inte med 495 verkliga hästar.
För övrigt är just det där med propellerberäkningar i samband med ångmaskiner ett besvärligt kapitel. Det är betydligt fler som har misslyckats än de som har lyckats trots att man har anlitat den bästa expertis som står till buds. Ett bra exempel är att flera av de bevarade ångbåtarna i Stockholm kör omkring med olämpliga propellrar.
När det gäller en timmerbogserare var uppdraget lite enklare än när det gäller en Waxholmsbåt. Propellern på en timmerdragare måste optimeras för situationen när båten drar med full last. När det gäller en Waxholmsbåt måste du avgöra om det är situationen vid full fart med full last som skall avgöra eller om det är situationen vid bryggmanöver. Har du en båt som går fram och tillbaka mellan Stockholm och Sandhamn utan mellanliggande bryggor blir alltså tänkesättet annat än om du skall räkna med 50 anlöp per dag. Så gäller det också om du skall optimera för istrafik eller sommarförhållanden. Men "när det begav sig" hade W-båtarna både sommar- och vinterskruv och man bytte höst och vår.
Man måste gå ut ifrån panntryck, cylinderdiameter, slaglängd och varvtal så kan man jämföra de olika fartygens förmåga den vägen. Men inte ens då blir det helt riktigt eftersom ångpannans förmåga att hålla trycket liksom skrovform, fartygsvikt och propellerns utformning också har stor betydelse för vad båten klarade av i praktiken.
Men 45 ramar drog man inte med 495 verkliga hästar.
För övrigt är just det där med propellerberäkningar i samband med ångmaskiner ett besvärligt kapitel. Det är betydligt fler som har misslyckats än de som har lyckats trots att man har anlitat den bästa expertis som står till buds. Ett bra exempel är att flera av de bevarade ångbåtarna i Stockholm kör omkring med olämpliga propellrar.
När det gäller en timmerbogserare var uppdraget lite enklare än när det gäller en Waxholmsbåt. Propellern på en timmerdragare måste optimeras för situationen när båten drar med full last. När det gäller en Waxholmsbåt måste du avgöra om det är situationen vid full fart med full last som skall avgöra eller om det är situationen vid bryggmanöver. Har du en båt som går fram och tillbaka mellan Stockholm och Sandhamn utan mellanliggande bryggor blir alltså tänkesättet annat än om du skall räkna med 50 anlöp per dag. Så gäller det också om du skall optimera för istrafik eller sommarförhållanden. Men "när det begav sig" hade W-båtarna både sommar- och vinterskruv och man bytte höst och vår.