Sidlastare är enligt min uppfattning en väldigt bra fartygstyp. Hade flera linjer på Norge från Göteborg som använde sig av detta system. fartygen hade också vanligt lucksystem eller flushlucka på väderdäck och kraftig kran eller bom.
Ofta flera däck med en höjd på ca 1,80 till 2 m med hissar mellan. Var ju som ett varuhus ombord med alla olika sorters gods och alla olika hamnar. Skulle nog platsa efter svenska kusten också. Ett effektivt och bra hanteringssätt.
Var ju på Johnsons agentur där vi hade Veritas ruten som trafikerade Norge-Sverige-Danmark. Små effektiva båtar. Tunglyftbommen tog 60 ton och kranen 15.
D
Mesinian Bay, Gr
Re: Mesinian Bay, Gr
Jag håller med dig zoroaster det är en bra och flexibel fartygstyp som jag likt tidigare nämnde har haft större användning i Norge. Om man ser till Norges beskaffenhet, infrastruktur och lägen fyller den en viktig funktion. Exempelvis intressant där mycket palleterat gods hanteras tex fiskeindustri. Däremot kan tänkas att den blir lite dyrare konstruktionsmässigt vs andra typer. Den kan ju hantera det mesta i styckegodsväg.
Visst skulle den funka i Sverige men ofta har vi valt andra lösningar här men det är tänkbart att man skulle kunna nå kostnadsbesparingar genom att ersätta andra tonnage med denna typen av fartyg. Vad jag tänker på är att ofta finns en lokal entreprenör som driver linje mellan ö och fastland relativt lokalt i Sverige. Att det då finns många lokala entreprenörer. Det är ju viktigt för lokal sysselsättning samtidigt skulle det nog kunna tänkas bespara rent ekonomiskt att låta denna typen av fartyg trafikera större slingor. Men det är ju en avvägningsfråga vad man sätter som viktigast.
Det är kul i alla fall att fartygstypen kom upp här för den kommer sällan upp på forum. Det är ju ett nischfartyg som kan ha framtiden för sig rätt nyttjat.
Visst skulle den funka i Sverige men ofta har vi valt andra lösningar här men det är tänkbart att man skulle kunna nå kostnadsbesparingar genom att ersätta andra tonnage med denna typen av fartyg. Vad jag tänker på är att ofta finns en lokal entreprenör som driver linje mellan ö och fastland relativt lokalt i Sverige. Att det då finns många lokala entreprenörer. Det är ju viktigt för lokal sysselsättning samtidigt skulle det nog kunna tänkas bespara rent ekonomiskt att låta denna typen av fartyg trafikera större slingor. Men det är ju en avvägningsfråga vad man sätter som viktigast.
Det är kul i alla fall att fartygstypen kom upp här för den kommer sällan upp på forum. Det är ju ett nischfartyg som kan ha framtiden för sig rätt nyttjat.
Fredrik Ahlman
Re: Mesinian Bay, Gr
Ja min tanke är ju helt ogrundad ekonomiskt.
Men när vi hade veritas som agent, tog vi pallgods och containers till hamnar mellan Göteborg och Malmö samt även till danska hamnar runt Själland och Jyllands ostsida.
Har väl skrivit för om den då enkla dokumentaiton som gjordes. Det fanns ett "stamset" som innehöll styrmanskvitto,b/l,tulldokument. Helt fantastiskt med allt i ett.
Men visst hade det varit en fantastisk utveckling av en sådan trafik runt Sveriges kust.
Menar ju inte att man ska gå tillbaka till sveatiden. Men vadå kanske lite passagerare också?
Och visst Norges kust är ju annorlunda.
D
Men när vi hade veritas som agent, tog vi pallgods och containers till hamnar mellan Göteborg och Malmö samt även till danska hamnar runt Själland och Jyllands ostsida.
Har väl skrivit för om den då enkla dokumentaiton som gjordes. Det fanns ett "stamset" som innehöll styrmanskvitto,b/l,tulldokument. Helt fantastiskt med allt i ett.
Men visst hade det varit en fantastisk utveckling av en sådan trafik runt Sveriges kust.
Menar ju inte att man ska gå tillbaka till sveatiden. Men vadå kanske lite passagerare också?
Och visst Norges kust är ju annorlunda.
D
Re: Mesinian Bay, Gr
Ja helt klart tror jag att kombinerad passagerartrafik på lastfartyg har framtiden för sig om hyttkapacitet, räddningsutrustning och certifikat tillåter det. Få saker kan man göra för att öka intäkterna men detta är en sådan sak. Problemet på en del mindre lastfartyg är väl att ofta finns bara nödvändigt antal hytter till besättning och elev men vissa har resurser. Speciellt nere i trakter som Mesinian Bay finns ju ett annat turistunderlag som gör det ekonomiskt intressant.
Fredrik Ahlman
Re: Mesinian Bay, Gr
Efter att hon legat kvar i hamnen i en dryg vecka blev jag nyfiken på vad hon hade för sig. På internet fick jag fram att hon strax före jul kommit in till hamnstaden Neapoli Vion på Peleponnesos för något maskinfel (om jag översätter rätt).
Hon kom till Kalamata i slutet av januari och har ådragit sig ett bötesbelopp på 45.000 euro för fel som Inspektionen hittat. Och där ligger hon nu. Jag försökte få reda på mer från hamnpolisen men det gick inte. Han som var där då hade för många galoner på axlarna för att ge mig svar. Jag var borta vid båten och tittade och såg två besättningsmän som bara pratade Ukrainska. Men de förklarade i alla fall att de höll på med ett stort maskinfel. Åtminstone den ene hade kläder därefter. En sak som jag blev förvånad över det var besättningens storlek på 6 man. I en artikel som jag läst stod det 7 mans besättning när de kommit till Neapoli Vion före jul.
En annan sak som förvånade mig var att hon såg ut att vara i mycket bra skicka, åtminstone var hon mycket välmålad. Inget kladd utanpå rost. Det här med bemanningen hade väl inte gått så bra i Norden och det kanske är därför hon har flagg från Kongo i Afrika. Hon är byggd som nummer 1519 på Krögerwerft i Rendsburg 1985. Intryckta plåtar som Kapstan såg på bilden stämmer men är begränsat till förstäven.
Hon har en stor lastlucka med två meters höjd över däck och porten som syns på bilden är fristående från akterbyggnaden. Det verkade på besättningen som hon hörde hemma i Ukraina men var utflaggad. På akterspegeln framgår hennes historia (kanske bara delvis) med hemorter i Bremen, Panama och nu Matadi i Demokratiska Republiken Kongo.
Få se om någon kan fylla på här med lite fakta. Jag lägger med en bättre bild på henne som jag tog idag och så en närbild på akterspegeln.
Re: Mesinian Bay, Gr
För det första så kan ev ett bemanningsbeslut i Sverige ha legat på 5 till 6 man för detta fartyg. Lite svårt att säga exakt så här och nu. Den stora skillnaden besättningsmässigt är troligen att man har en enda besättning att betala lön för medan i Sverige skulle samma fartyg haft två besättningar a 5-6 man. Sedan skiljer sig lönens nivå där Sverige har bättre lön och villkor. Vet ju inte här om man följer ITF eller ej.
Har du hört uttrycket "renovera med färg" dvs att man satsar på en snygg yta men det är också allt det handlar om. Jag kollade bara snabbt i fartygets portstate historik och det finns ett antal "detentions" visserligen över ett antal år men med så många "detentions" drar man öronen åt sig. Du får bara detention om gravt fel uppdagas(vanligen). Mycket tyder på slarvigt rederi med lågt underhållsintresse. Men just dessa fartyg ser ofta flotta ut på ytan.
Nu rör det sig säkert om flera olika rederier hon gått för men något toppfartyg ser hon inte ut att vara. Hon är ju också byggt 1985 och därmed inte de äldsta fartyg som trafikerar haven även om hon börjar bli till åren. Därtill seglar hon idag i Östra Medelhavet som inte gjort sig kända som toppen av säkerhetskultur. Ofta hamnar fartygen här nere efter de är "klara" i Nordeuropa. Nästa steg då Svarta Havet.
Ja normalt kräver en riktig stat plåtbokstäver enligt vissa minimimått beroende på var de sitter. De enklare mindre krävande flaggstaterna köper påmålat namn och hemmahamn etc. En sådan här flagg som Congo drar ju blickarna till sig.
Här kan du kika på Flaggstaters status
http://www.ics-shipping.org/docs/flag-s ... ance-table
Vad böterna rör vet jag inte men något allvarligt bör det ju vara.
Har du hört uttrycket "renovera med färg" dvs att man satsar på en snygg yta men det är också allt det handlar om. Jag kollade bara snabbt i fartygets portstate historik och det finns ett antal "detentions" visserligen över ett antal år men med så många "detentions" drar man öronen åt sig. Du får bara detention om gravt fel uppdagas(vanligen). Mycket tyder på slarvigt rederi med lågt underhållsintresse. Men just dessa fartyg ser ofta flotta ut på ytan.
Nu rör det sig säkert om flera olika rederier hon gått för men något toppfartyg ser hon inte ut att vara. Hon är ju också byggt 1985 och därmed inte de äldsta fartyg som trafikerar haven även om hon börjar bli till åren. Därtill seglar hon idag i Östra Medelhavet som inte gjort sig kända som toppen av säkerhetskultur. Ofta hamnar fartygen här nere efter de är "klara" i Nordeuropa. Nästa steg då Svarta Havet.
Ja normalt kräver en riktig stat plåtbokstäver enligt vissa minimimått beroende på var de sitter. De enklare mindre krävande flaggstaterna köper påmålat namn och hemmahamn etc. En sådan här flagg som Congo drar ju blickarna till sig.
Här kan du kika på Flaggstaters status
http://www.ics-shipping.org/docs/flag-s ... ance-table
Vad böterna rör vet jag inte men något allvarligt bör det ju vara.
Fredrik Ahlman
Re: Mesinian Bay, Gr
Jag har nu kollat upp vad böterna rör och det rör en ny detention, fartyget samlar dessa på hög. Precis som jag anade hade fartyget ett stort antal säkerhetsbrister och risker för besättningen. Alla varningsklockor ringde liksom och det visade sig nu stämma. Enligt Paris MoU ligger hon just nu på detention i Grekland men listan med punkter har ännu inte kommit in.
Fredrik Ahlman
Re: Mesinian Bay, Gr
Tack Kapstans för dina klarlägganden. Det verkar som om hon även haft namnet Moondance vid något tillfälle. Eftersom inte detta syns på akterspegeln så har det väl varit ett påmålat namn precis som Arfetisalle. En annan underlighet som jag sett på Vesselfinder är uppgifterna om hennes tidigare hamnar. Det står Gdynia i Polen 17/1 och Alger, Stavanger och Portimao (Portugal) den 18/1. Vi får se hur länge hon blir liggande här i Kalamata.
Re: Mesinian Bay, Gr
Denna tråd är toppen. Fina bilder och info. Samt givetvis Kapstans info oxå.
Tack och fortsätt gärna IMAR.
Kollar givetvis skuttråden oxå, men det är ju inte mitt specialämne, även om man under uppväxten utanför Göteborg såg hur många som helst.
D
Tack och fortsätt gärna IMAR.
Kollar givetvis skuttråden oxå, men det är ju inte mitt specialämne, även om man under uppväxten utanför Göteborg såg hur många som helst.
D
Re: Mesinian Bay, Gr
Tackar jag tycker tråden är riktigt trevlig och emotser fler fartyg från Mesinian Bay. Det här med vesselfinder/marinetraffic och liknande AIS tjänster skall man ta för vad det är. Det är gratistjänster som ibland buggar. Samtidigt kan de bygga på äldre uppgifter från olika trafikområden. Det förefaller heller ej troligt att ett Kongoflaggat fartyg från detta trafikområde skulle trafikera Nordeuropa. Med sådana allvarliga brister hade man fastnat i PSC ordentligt uppe i norr och oftast söker dem som ligger i den dunkla zonen att undvika Nord och Västeuropa för där vet dem om att man kan bli liggande länge om man varken skött fartyg eller dess besättning på ett riktigt vis. Uppe i norr har MLC, en betydelse i praktiken också.
Ett äldre fartyg speciellt i denna storleksklassen/Coastersize har många gånger haft ett flertal olika ägare då det är vanligt i klassen att fartyg köps/säljes eller konkursas med några år i varje rederi. Samtidigt som de större fartygen mer vanligt haft färre brukande rederier. Många olika ägare ger ju ett visst slitage med många nya besättningar istället för ett fartyg med fåtalet, det går inte att undvika. Samtidigt är dessa lite mindre fartyg som jag ser det utsatta för lite större risknivå än stora oceantrafikerande då det finns mycket risker och slitage kopplat till många och kortare resor med mycket ut och in ur hamn. Att trafikera kustvatten med en större trafikintensitet.
Vidare kan man iofs fundera över om ett fartyg som går i tramptrafik har en större benägenhet att få PSC anmärkningar än ett linjegående fartyg på fasta hamnar. Det skall inte utgöra skillnad men misstänker att med mer fasta relationer att de får en lägre nivå.
Det finns en sida på nätet som heter "Portarrivals" som registrerar hamnanlöp med ett stort antal hamnar upplagda i systemet. Det kan ha ett värde att kolla en sådan tjänst också om man vill utröna ett fartygs trafikmönster. Dock saknar tjänsten vissa småhamnar.
Fartyget kan bli liggande länge men det beror helt på ägaren och dennes ambitioner med sitt fartygsägande. Att ha ett fartyg liggande stilla kostar stora pengar. Inga intäkter i hamn men fartyget kostar rent finansiellt, hamnavgifter, löner, böter, proviant och förnödenheter etc. Det känns för ett mindre rederi. Samtidigt i mitt tycke skall det kännas att inte ens fylla minimumkraven. Förhoppningen är att kostnaden skall få oseriös redare att bli seriös. Det är troligen billigare att sköta sig redan från början jämfört med att fastna på detta viset.
Skräpfartyg som åker dit gör det för de tar lätt på säkerhet samt miljö och lika lätt på personalen ombord. Fartyg som inte sköter sig på reguljär basis utgör en marknadsstörning. De tar laster från fartyg vars rederier betalar för säkerhet och goda villkor.
Namnmärkning och IMO nummer skall vara väl synlig likaså säker. PSC kan kolla IMO numrets äkthet genom att kontrollräkna och namn och nummer skall stämma med varann. Påsvetsade bokstäver och nummer är ju ofta en garanti för att inget otillbörligt skett.
Ett äldre fartyg speciellt i denna storleksklassen/Coastersize har många gånger haft ett flertal olika ägare då det är vanligt i klassen att fartyg köps/säljes eller konkursas med några år i varje rederi. Samtidigt som de större fartygen mer vanligt haft färre brukande rederier. Många olika ägare ger ju ett visst slitage med många nya besättningar istället för ett fartyg med fåtalet, det går inte att undvika. Samtidigt är dessa lite mindre fartyg som jag ser det utsatta för lite större risknivå än stora oceantrafikerande då det finns mycket risker och slitage kopplat till många och kortare resor med mycket ut och in ur hamn. Att trafikera kustvatten med en större trafikintensitet.
Vidare kan man iofs fundera över om ett fartyg som går i tramptrafik har en större benägenhet att få PSC anmärkningar än ett linjegående fartyg på fasta hamnar. Det skall inte utgöra skillnad men misstänker att med mer fasta relationer att de får en lägre nivå.
Det finns en sida på nätet som heter "Portarrivals" som registrerar hamnanlöp med ett stort antal hamnar upplagda i systemet. Det kan ha ett värde att kolla en sådan tjänst också om man vill utröna ett fartygs trafikmönster. Dock saknar tjänsten vissa småhamnar.
Fartyget kan bli liggande länge men det beror helt på ägaren och dennes ambitioner med sitt fartygsägande. Att ha ett fartyg liggande stilla kostar stora pengar. Inga intäkter i hamn men fartyget kostar rent finansiellt, hamnavgifter, löner, böter, proviant och förnödenheter etc. Det känns för ett mindre rederi. Samtidigt i mitt tycke skall det kännas att inte ens fylla minimumkraven. Förhoppningen är att kostnaden skall få oseriös redare att bli seriös. Det är troligen billigare att sköta sig redan från början jämfört med att fastna på detta viset.
Skräpfartyg som åker dit gör det för de tar lätt på säkerhet samt miljö och lika lätt på personalen ombord. Fartyg som inte sköter sig på reguljär basis utgör en marknadsstörning. De tar laster från fartyg vars rederier betalar för säkerhet och goda villkor.
Namnmärkning och IMO nummer skall vara väl synlig likaså säker. PSC kan kolla IMO numrets äkthet genom att kontrollräkna och namn och nummer skall stämma med varann. Påsvetsade bokstäver och nummer är ju ofta en garanti för att inget otillbörligt skett.
Fredrik Ahlman
Re: Mesinian Bay, Gr
Sen kan man kolla snabbt om ett fartyg har en IACS-klass eller ej. IACS står för International Association of Classification Societies Ltd. Det är lite av en "trygghetsförsäkring" att fartyget håller en viss standard. IACS klassningssällskapen har en gemensam värdegrund på teknisk standard, miljö, säkerhet, ISM, ISPS, MLC och auditerar rederiet på seriöst vis. Man vet då att det är ett bra fartyg. Klassen ställer riktiga krav utifrån regelverken, klassen är dyrare än en nonameklass.
En del av no name klassningssällskapen har väldigt lågt ställda krav och vissa flaggstater likaså. Vi vill ju inte se ett race to the bottom.
Det finns också nivåer i utflaggat och FOC flaggor det går inte att generalisera. Färöarna kallas ju för FOC flagg men håller en väldigt bra standard medan en del flaggor som också kallas FOC är rena bottennappet. I debatten blir det lätt att man generaliserar och drar alla flaggor med FOC stämpeln under samma kam medan det i realiteten finns stora skillnader. Det kan vara som natt och dag. Det är nästan en egen liten vetenskap. Men det är klart man börjar fundera när stater som Mongoliet har ett eget fartygsregister....jag menar de är ju tämligen okända som sjöfartsland av naturliga skäl.
En del av no name klassningssällskapen har väldigt lågt ställda krav och vissa flaggstater likaså. Vi vill ju inte se ett race to the bottom.
Det finns också nivåer i utflaggat och FOC flaggor det går inte att generalisera. Färöarna kallas ju för FOC flagg men håller en väldigt bra standard medan en del flaggor som också kallas FOC är rena bottennappet. I debatten blir det lätt att man generaliserar och drar alla flaggor med FOC stämpeln under samma kam medan det i realiteten finns stora skillnader. Det kan vara som natt och dag. Det är nästan en egen liten vetenskap. Men det är klart man börjar fundera när stater som Mongoliet har ett eget fartygsregister....jag menar de är ju tämligen okända som sjöfartsland av naturliga skäl.
Fredrik Ahlman
Re: Mesinian Bay, Gr
Madares 7803530 med gr flagg kom inatt och ligger och lossar grus just nu. Hon kom från Tsingeli i närheten av Volos. 3.147 tdw. Gruset lossas med egen kran direkt till lastbilar. Skulle tro att det kan vara lämpligt till asfalt men kanske annat också. Hon ligger vid den djupaste delen av hamnen, 9 meter, kanske mest beroende på att där finns gott om plats för de stora lastbilarna men kanske också för att den inre delen ät upptagen av 3 fartyg med problem. Två beslagtagna för smuggling och så Arfetisalle som, utöver bötesföreläggande på 45.000 euro av inspektionen, även har problem med maskin.
Madares är byggd 1978 men ser inte rostig ut.
Lägger med 2 foton
Re: Mesinian Bay, Gr
Klicka på bilderna så syns det tydligt hur de gjort. Är det någon som vet om man gör så i Sverige också?
-
Knut Klinghjert
- Posts: 121
- Joined: 14 Mar 2010, 21:57
Re: Mesinian Bay, Gr
Nu vet ju jag i princip inget om träbåtsbygge, och det blev som jag befarade när du lade upp de första bilderna. Men jag har aldrig sett något liknande, att man spikar i lite trekantiga klossar här och där för att få ihop det.imar wrote:Vi var ju några stycken som undrade hur båtbyggaren på varvet i Kalamata Marina skulle få ihop bordläggningen på slutet. Det verkar som vi har svaret nu. Bordläggningen är nästan färdig och man har helt enkelt sågat till borden på slutet så att de har den formen som behövs. Jag lägger med ett par bilder som jag tog igår.
Klicka på bilderna så syns det tydligt hur de gjort. Är det någon som vet om man gör så i Sverige också?
Vad vet jag, det kanske är vanligt i Sverige också, men jag skulle gissa att den som gör så här i norra Europa har gjort sin sista dag som båtbyggare.
Re: Mesinian Bay, Gr
Om vi tittar på det sist inlagda bordet på babordssidan så är det ingen trekantig kloss som lagts dit utan hela det sist ilagda och omålade bordet är en enhet. Det kanske är lite otydligt. Samma sak är det på styrbordssidan den vitmålade delen. Där ser man ett bord som är ganska mycket bredare en bit. Jag vet inget heller om detta men det var intressant att se och det skall bli roligt att höra någon som har insikt om detta. Vi får se om någon båtbyggare hör av sig.