Skutor
Re: Skutor
Det var en intressant bild Jan. Skorstenen sitter på samma ställe. Dom stängde så småningom den öppna bryggan och byggde in eller tog bort karthytten?? För det kan väl inte vara tvärtom??
Re: Skutor
Jag har genom en vänlig norsk gutt fått skannade kopior av en artikel som Ole Haktorsens son i Nerhus skrivit strax före sin 90-årsdag. Han heter Jens O Nerhus och var född 1875. Familjen tog släktnamnet Nerhus.
Odin var byggd 1892 och sjösatt den 13 juli skriver han. I artikeln talar han om "slupp Odin som hörde hemma i Ölve". Han tog hand om Odin vintern 1900 och sålde den till "svensker" 1902. Eftersom det står slup så menar han väl att den bara hade en mast då. Odins längd i 1915 års skeppslista var 21,97 så nog rymdes det två master. Mesanmasten måste därför ha tillkommit efter försäljningen till Sverige eller i samband med försäljningen.
Han skriver att han seglade fisk som han torkade på "turkeberg". Därefter seglade han till Bergen och sålde.
Vissa har skrivit att Odin köptes till Sverige 1901 men Jens Nerhus skriver att han hade den till 1902. Jag slutar här så får jag höra kommentarer.
För mig verkar det vara samma skuta.
Odin var byggd 1892 och sjösatt den 13 juli skriver han. I artikeln talar han om "slupp Odin som hörde hemma i Ölve". Han tog hand om Odin vintern 1900 och sålde den till "svensker" 1902. Eftersom det står slup så menar han väl att den bara hade en mast då. Odins längd i 1915 års skeppslista var 21,97 så nog rymdes det två master. Mesanmasten måste därför ha tillkommit efter försäljningen till Sverige eller i samband med försäljningen.
Han skriver att han seglade fisk som han torkade på "turkeberg". Därefter seglade han till Bergen och sålde.
Vissa har skrivit att Odin köptes till Sverige 1901 men Jens Nerhus skriver att han hade den till 1902. Jag slutar här så får jag höra kommentarer.
För mig verkar det vara samma skuta.
Re: Skutor
I en norsk skrift som heter "Sjöfartshistorisk årsbok 1985" finns en utförlig artikel om "Makrilfisket 1884 - 1914 av Kari Shetelig Hovland. Den behandlar det norska dörjfisket efter makril under den angivna perioden. Där finns även med en utförlig inventering av både norskbyggda och engelskbyggda kuttrar som användes för ändamålet. Båtarna är uppdelade efter distrikt.
Således finns det i Haugesundsdistriktet en kutter vid namn Rolf som införskaffades 1889. Kuttern beskrivs i sin storlek till 48 ton och byggd i Skottland. Ägare i Haugesund var H J Kyvig. Det finns en notering om att den såldes till Sverige 1900.
I Sverige finns det uppgifter om en kutter Rolf som köptes från Norge just 1900. Denna sägs vara inköpt från Kyvik i Haugesund. De övriga uppgifterna i boken (Tjörns båtar) anger storleken till 90 tdw, 54 brt och 40 nrt. Dimensionerna anges till 19,90 x 5,80 x 2,61. Som byggnadsort anges Wiwenhoe Skottland.
Det borde rimligen vara samma båt som finns i de båda böckerna.
Wivenhoe ligger inte i Skottland utan i Essex England (såvida det inte finns i Skottland också). Jag har på annat håll kommit över en förteckning av kuttrar som var byggda i Wivenhoe Essex och där finns några stycken byggen som stämmer bra i måtten. Där finns bla en som förliste på Haisboro Sands 1888 och en annan som såldes till Norge 1890. Båda var hemma i Yarmouth. 1890 skulle kunna vara att den såldes 1889 men rapporterades 1890.
Så är det historien med att Rolf skulle ha hittats av norrmän, drivande utan master och rigg. Det sista tycks bygga på en hörsägen som man kan vara tveksam till. Kuttern skulle sedan ha förlist utanför Marstrand vintern 1901.
Jag undrar om det finns uppgifter i de svenska skeppslistorna om Rolf och vad det står där i så fall. Det borde väl röra sig om 1900 och 1901 som det skulle kunna finnas något. Är det någon som kan förstå varifrån måttuppgifterna kommer?
Således finns det i Haugesundsdistriktet en kutter vid namn Rolf som införskaffades 1889. Kuttern beskrivs i sin storlek till 48 ton och byggd i Skottland. Ägare i Haugesund var H J Kyvig. Det finns en notering om att den såldes till Sverige 1900.
I Sverige finns det uppgifter om en kutter Rolf som köptes från Norge just 1900. Denna sägs vara inköpt från Kyvik i Haugesund. De övriga uppgifterna i boken (Tjörns båtar) anger storleken till 90 tdw, 54 brt och 40 nrt. Dimensionerna anges till 19,90 x 5,80 x 2,61. Som byggnadsort anges Wiwenhoe Skottland.
Det borde rimligen vara samma båt som finns i de båda böckerna.
Wivenhoe ligger inte i Skottland utan i Essex England (såvida det inte finns i Skottland också). Jag har på annat håll kommit över en förteckning av kuttrar som var byggda i Wivenhoe Essex och där finns några stycken byggen som stämmer bra i måtten. Där finns bla en som förliste på Haisboro Sands 1888 och en annan som såldes till Norge 1890. Båda var hemma i Yarmouth. 1890 skulle kunna vara att den såldes 1889 men rapporterades 1890.
Så är det historien med att Rolf skulle ha hittats av norrmän, drivande utan master och rigg. Det sista tycks bygga på en hörsägen som man kan vara tveksam till. Kuttern skulle sedan ha förlist utanför Marstrand vintern 1901.
Jag undrar om det finns uppgifter i de svenska skeppslistorna om Rolf och vad det står där i så fall. Det borde väl röra sig om 1900 och 1901 som det skulle kunna finnas något. Är det någon som kan förstå varifrån måttuppgifterna kommer?
Re: Skutor
Jag skickar gärna över förteckningen över kuttrarna som finns uppräknade i Hovlands artikel i Sjöfartshistorisk Årsbok 1985 ifall någon vill ta del av den. Detsamma gäller kuttrarna byggda i Wivenhoe på 1880-talet.
Re: Skutor
Rolf; den första officiella skeppslistan, utgiven av Kommerskollegium kom 1908. Ett mätbrev utfärdades den 22 maj 1900 i Göteborg, och den mättes till 53.76 brt, 39.52 nrt, dim: 19.90 x 5.50 x 2.61 m. Registrerades den 1 juni 1900 på pr Petter Johansson, Skärhamn, 1/3. Övriga delägare: Johan Alfred Johansson och Axel Andersson, båda 1/3 vardera. Totalförliste den 21 februari 1901 utanför Marstrand.
Re: Skutor
Tack för de uppgifterna Torsten. De var mycket välkomna. Din uppgift om bredden är lite smalare än den uppgiften som står i Tjörns båtar, annars är det precis samma. Det verkar vara dessa uppgifter som använts till boken. Jag betvivlar inte att du skrivit rätt när du skriver bredden till 5,50 men översatt till fot blir det 18,04 och de kuttrar som jag hittat byggda hos Joseph Edwin Wilking i Wivenhoe är alla 19 - 19,3 fot på bredden. Men det är inte säkert att jag hittat rätt skeppsvarv. Allt hänger ju i luften. Den kanske var byggd i Skottland och inte i Wivenhoe. Brt stämmer inte så bra heller. I den norska boken står 48 ton, mätningen 1900 säger 53,76 och kuttrarna byggda i Wivenhoe var 63 - 68. Men bredden 5,80 blir ca 19 fot vilket stämmer med uppgifterna på de Wivenhoe-byggda.
Re: Skutor
Man skall nog inte hänga upp sig för mycket på några centimeter hit och dit, när det gäller tre olika länders metod att mäta längd, bredd och djup. I Damberts Kutterepoken finns uppgift om ett norskt mätbrev från den 25 april 1895 utfärdat av tullkammaren i Haugesund. Måtten anges inte men bruttot är 54.91 ton och nettot 47.69 ton. Nettot har krympt med 8.17 ton! = 23.12 kubikmeter - tala om krympning!!!
Re: Skutor
Efter att ha läst ditt inlägg Torsten så verkar det nog klart att Rolf i Hovlands artikel är samma Rolf som senare förliste som svensk den 21 februari 1901 utanför Marstrand. Återstår bara att fundera på var hon egentligen var byggd, Skottland eller Wivenhoe. Jag kanske inte kommer längre där fast man kan ju undra varför det står Skotland i Hovlands artikel.
Några centimeter i skillnad på bredden Torsten är i det här fallet 30 centimeter, alltså en hel fot. Hastigt hittar jag inga kuttrar i den storleken som är 18 fot breda. Det verkar troligare för mig att det är 19 fot.
Ibland blir det kanske diskussioner om bagateller vilket jag ber om överseende med.
Imar
Några centimeter i skillnad på bredden Torsten är i det här fallet 30 centimeter, alltså en hel fot. Hastigt hittar jag inga kuttrar i den storleken som är 18 fot breda. Det verkar troligare för mig att det är 19 fot.
Ibland blir det kanske diskussioner om bagateller vilket jag ber om överseende med.
Imar
Re: Skutor
I ett land mätte man bredden mellan utsidorna av bordläggningen; i andra kanske mellan insidorna; i andra åter mellan spanten plus att reglerna ändrades. Och bredden 5.50 meter är ju skeppsmätarens uppgift - inte min!!!
Och byggena av såna här båtar var ju inga seriebyggen. De var ju beställaren, som talade om för skeppsbyggmästaren, huar han ville ha båten. Den enne ville ha den en fot smalare, den andre några fot längre, den tredje inte så utlagd i bogarna osv osv
Vi har ju inget annat att utgå ifrån än mätbrevens uppgifter, och de får vi anta, att de är riktiga.
Och byggena av såna här båtar var ju inga seriebyggen. De var ju beställaren, som talade om för skeppsbyggmästaren, huar han ville ha båten. Den enne ville ha den en fot smalare, den andre några fot längre, den tredje inte så utlagd i bogarna osv osv
Vi har ju inget annat att utgå ifrån än mätbrevens uppgifter, och de får vi anta, att de är riktiga.
Re: Skutor
Hej Torsten,
Tack för din förklaring angående mätning. Jag är en novis i jämförelse med dig med din bakgrund. Det är många luckor som måste fyllas men med din och andras hjälp så hoppas jag att en och annan skall fyllas så småningom.
Tack för din förklaring angående mätning. Jag är en novis i jämförelse med dig med din bakgrund. Det är många luckor som måste fyllas men med din och andras hjälp så hoppas jag att en och annan skall fyllas så småningom.
Re: Skutor
Det kan det bli förutsatt att mätpunkterna sätts på samma ställe oavsett i vilket land och mätställe som mätningen sker. Annars blir det ju samma med eller utan laser. Men man kanske har överenskommelser idag som inte fanns för 100 år sedan.
Re: Skutor
En av de minsta lastdragare utefter Bohuskusten torde ha varit Petter. Hon var byggd på Orust, galeasriggad och endast 14,57 på längden. Hon var så liten så att när motor monterades 1919 så tog man kajutan i anspråk för att bli maskinrum. Det blev till att hålla till i den lilla skansen som fanns förut istället. Trots sin litenhet verkar det som hon seglade i fraktfart till en bit in på 50-talet. Jag har sett uppgifter på 65-70 tdw. Det är väl inte mer än vad en stor lastbil med släp tar idag och då slipper man omlastning i hamnar. Inte konstigt att de blev utkonkurrerade.
Re: Skutor
Den här kuttern presenteras i Länspumpen 2002:4 som Isvåg av Öckerö bl a orter. Det står inget reg nr. Är det någon som vet det Svenska numret eller det Brittiska. Samma bild finns i Tjörns båtar som Ruby 3598. Jag skulle gärna vilja se vad det står om henne i Kutterepoken som jag har till låns just nu.
Re: Skutor
- Isvåg.jpg (71.61 KiB) Viewed 14819 times