Skutor

[Torsten H]

1921 var staden och ön tysk, och hette då Wollin med två 'l', och jag använder den tyska stavningen, eftersom Antares II byggdes under den tyska tiden.
1945 fördrevs hela den tyska befolkningen, och staden blev blev polsk som Wolin. Den var f ö svensk från 1630 till 1679.

[imar]

Tack Torsten! Jag känner igen fenomenet från en annan skuta som var byggd på den sida om gränsen som numera är Polen men tidigare var Tyskland. Fast det var ett annat byggställe.

[imar]

Den 1 mars i år lade jag in en bild på tremastskonaren Saga. Utöver den Saga som var byggd i Säkkijärvi och hade svenskt nummer 6311 så har det nu dykt upp en annan Saga som byggdes i Trollhättan 1918 med svenskt nummer 6175. Jag har tidigare fått uppgiften om att min bild troligen föreställer 6311 men en annan källa säger nu att bilden föreställer 6175.

Finns det någon som har säkra uppgifter och kanske även en bild på den Saga som inte är på min bild?

[Torsten H]

6311 Saga var en 3-mastskonare med höga stänger - typiskt finskbygge.
6175 Saga var en ångbåt med Göta Kanal-dimensioner med brygga och maskin akterut med en stor, hög skorsten.
Kan man inte se skillnad på de två typerna, så.....

[Torsten H]

Jag är på landet och har inte tillgång till alla mina filer, men ett foto på 6175 Saga som motorfartyg hittade jag. 1948 såldes den till Gravarne,nu Kungshamn, och fick en 210 hk Skandia, 2 cyl, inmonterad.
Jag hade också ett foto på 6311 Saga - nu borde det gå att se skillnaden.

[imar]

Det verkar som det har blivit fel bild i boken "Tjörns båtar", del 2 sidan 191. SP:s Saga har fått bli bild åt Saga 6175. Bra att du hade rätt bild. SP:s Saga är däremot inte med i boken. Kan hon ha haft hemort Göteborg tro?

[Torsten H]

S P Pettersson hade sin rörelse i Uddevalla, när han ägde Saga, och därför hade den Uddevalla som hemort, men fick i slutet på 1921/ början på 1922 Skärhamn som hemort. Tyvärr finns det en del fel i boken; har ingen klocka ringt, när 6175 Saga skulle föreställa en 3-mastskonare.
Fast det hade den nästan varit i början, men det är en annan historia.

[imar]

Tremastskonaren Georg från Hagerman i Viken har jag inte lyckats få något foto på. Däremot fanns det en ganska utförlig historik på nätet. Georg har nummer 4684. Det står inte i historiken som jag hittat att det är en tremastare men med de måtten så är det ungefär samma som flera andra tremastare som han byggde. Någon som har bild?

[imar]

Jag tog detta oskarpa kort i slutet av förra veckan i skärgården vid Tjörn. Såg en uppgift om att hon var byggd 1951. Hon måste väl då ha varit ett av de sista byggena. Kan undra om hon någonsin gick i fraktfart? Lilla dan står det på den oläsliga namnbrädan.

[L-J]

Jag tog detta oskarpa kort i slutet av förra veckan i skärgården vid Tjörn. Såg en uppgift om att hon var byggd 1951. Hon måste väl då ha varit ett av de sista byggena. Kan undra om hon någonsin gick i fraktfart? Lilla dan står det på den oläsliga namnbrädan.

Lilla Dan byggdes som skolskepp enligt denna presentation.
http://www.deforenedesejlskibe.dk/index.phtml?con_id=33

L-J

[johanmmolin]

Lilla Dan vid sin kajplats utanför Hotel Admiral i Dronningens By.

[imar]

Undrar om det gjorts något senare nybygge än den. Hon var i alla fall vacker att se. Fin bild Johanmmolin. Jag hade tillfälle en stund idag att bläddra i de båda volymerna "Kutterepoken" av Eric Dambert. I all hast förstod jag inte i vilken ordning kuttrarna var införda. Någon som kan berätta? De var i varje fall inte i alfabetisk ordning?

[Torsten H]

Fråga 1: ja.
Fråga 2: i registernummerordning. Alfabetisk ordning funkade inte av förklarliga skäl.

[imar]

Det låter ju vettigt Torsten. Då kommer jag lätt att hitta mina kuttrar när jag går till Landsarkivet igen.

[imar]

I Sveriges skeppslistor i början av 1900 har jag stött på en konstighet som jag ännu inte hittat någon förklaring till. Träskutors byggnadsmaterial förkortas för ek med E och för fur F. När båda dessa träslag använts brukar det stå EF och jag antar att spantningen då gjorts i ek och bordläggningen i fur. Jag har i några fall stött på att det står FE istället. För mig verkar det vara en ren felskrivning eftersom jag inte tror att man använde fur till spant istället för ek. Om det står bara ett E så utgår jag från att man använt ek till både spant och bordläggning.

Kan det finnas någon annan förklaring än felskrivning?