Här är Räddaktören som numera sitter i södra Portugal och grubblar. En gång hyllad och avskydd redaktör för tidningen REDAREN - nu avsomnad och saknad av ingen. Arne har bett mig (tjatat) att bidra med mina visdomsord i detta Forum och försöka bidra med det lilla som jag vet.
Stort välkommen till Anders Ahlreup. Det är många som frågat efter dej Anders sedan du försvann från Sverige. Jag känner få människor som har sådan kunskap om passagerartrafiken i stort och smått. Få som har så digert bildarkiv från när och fjärran. Beklagar till en del ditt stora intresse för färjetrafiken. Det får vi väl stå ut med. Sedan vill jag be dej om ursäkt. För 20 år sedan satt vi och tjatade om "high speed" och fartens betydelse för persontransporter. Ja hade fel. Farten har betydelse och framtid. Det är slut med passagerarfartyg som gör 10,5 knop. Samtidigt är jag glad detta var antagligen första och sista gången jag hade fel. Känns skönt att fått det undanstökat. Jag fortsätter därmed med näsa i vädret.
Jag ska göra vad jag kan för att försöka få lite liv i Forumet och försöka besvara dom frågor och undringar som jag möjligen har svaren på. Men också ge mig in i diskussioner och funderingar kring sjöfart förr och nu.
Att passagerarsjöfarten inte ser ut som förr är det nog få som undgått. Hi-Speed har kommit för att stanna och tyvärr kommer det vad vi idag kallas traditionella färjor och passagerarfartyg att mer och mer försvinna. Sverige har än så länge förskonats från den värsta High-Speed hysterin. Här finns fortfarande plats och marknad för mer traditionella fartyg, mycket tack vare vår geografi med stora skärgårdar som helt enkelt inte tillåter högre hastigheter. I länderna i Asien, i Västindien och kring Medelhavet har däremot High-Speed fartygen tagit en allt större del av trafiken. Här finns stora avstånd, öppna vatten och ett helt annat passagerarunderlag än det i Sverige och alltsom fartygen utvecklas och förbättras så ökas också farten. Att även stora "traditionella" färjor byggs för allt högre hastigheter är också en utveckling som vi ser. Farter kring 30-35 knop är idag ingen ovanlighet för större moderna bilfärjor. Att jämföras med gamla bärnplansbåten Sirena som 1961 for med 33 knop genom Stockholms skärgård mot Mariehamn. Dom snabba fartygen blir också alltmer ekonomiska i och med framtagandet av nya typer av maskiner, mer bränslesnåla, mer miljövänliga och mer effektiva. Idag vill man färdas snabbt - även över vatten. En annan ekonomisk aspekt är naturligtvis också bemanningskostnader. Dagens High-Speed-fartyg kan opereras med mindre besättning än de äldre traditionella fartygen, vilket naturligtvis är viktigt för rederierna i dagens pressade konkurranssituation . Men det är inte bara passagerarsjöfarten som blir snabbare. Vi ser också samma utveckling inom fraktsjöfarten. För alla oss som med en nostalgisk suck ser hur "riktiga" fartyg försvinner för att ersättas av massproducerade lätta aluminiumkonstruktioner är det en lite sorglig utveckling, men det är det ekonomiska som styr - även då det gäller fartyg. Fast i Sverige kommer utvecklingen mot snabbare fartyg att gå ganska långsamt. Vårt klimat och vår geografi tillåter det helt enkelt inte För High-Speed-fartyg har svagheter. Dom klarar inte is och inte heller hårt väder. Vi har gång på gång sett hur trafiken till Gotland haltat då nya höghastighetsfärjor helt enkelt inte klarar Östersjöns upprörda böljor. Och skärgårdshaven tillåter inte heller höga hastigheter. Miljökrav såtter effektivt stopp för alla sådana planer. Snabba fartyg bullrar och drar upp sjö och våra skärgårdar är känsliga miljöer.
Ett trist exempel på utvecklingen mot snabbare fartyg har jag sett här i Portugal, där dom traditionella passagerarfartygen i lissabon nu byts ut mot ganska trista intetsägande katamaraner. Istället för att kunna sitta uppe på däcket och njuta av Lissabons sjötrafik och vackra arkitektur är man nu förvisat in i en bussliknande salong med trista plaststolar och utan möjlighet att se mycket ut. Det är inte kul att åka katamaran. Och definitivt ingenting för sjösjuka.
Personligen föredrar jag ett traditionellt fartyg.
Här har vi ett par exempel på utvecklingen från de äldre färjorna till de nya, engelskbyggda kattorna. Är det någon som har bild på fler av de nya färjorna?
Jag har bilder på det mesta i Lissabon, men så bor jag ju också bara 29 mil därifrån så det blir lite besök då och då (tar bara 3 timmar på nya motorvägen). Dom nya kattorna gillar jag dock inte. Dom är inte bara tråkiga, dom är FULA också. Dom nya Transtejo passagerarfartygen lär dock bli kvar under lång tid liksom dom uråldriga bilfärjorna. Det som byts ut är CP-färjorna på Barreiro-linjen och TT´s långa Montijo-linje. Att köra kattor bara rakt över floden kan knappast löna sig, så det blir nog klassiska passagerarfartyg kvar. Det är dessutom väldigt strömt i Tejofloden så det krävs en hel del slicklighet att att lägga till. Bilfärjorna har sin egen teknik. Man kommer in i en vid sväng och passerar tätt intill "kajen" (i detta fall en flytponton). En besättningsman kastar trossen kring pollaren och när den spänns så bromsar man upp färjan. Missar man med trossen så är det bara att ta ett varv till - så stark är strömmen att det är svårt att hålla kvar färjan maskinellt. Det blir därför också ganska många kollisioner färja-ponton och avbärarlisterna på färjorna (i trä) är ganska så åtgångna.
