Hästholmen vid Vättern

Diskussionsforum - Registera dig för att läsa och skriva på forumet.
Post Reply
johanmmolin
Posts: 350
Joined: 15 Nov 2011, 18:15
Location: Moth Virgin; exil-östgöte

Re: Hästholmen vid Vättern

Post by johanmmolin »

En annan skuta som kunde ses i Hästholmen var SVEA. Även hon var ursprungligen en råbock under namnet SNÄCKAN (med anor bort till åtminstone 1823!). Hon var med om den orkanliknande storm vid Röckneöarna 1871 där de sista kvarvarande råbockarna från Harge förliste. SNÄCKAN bärgades dock och byggdes om, först till slup, och så småningom till motorgaleas.
Från 1913 kom även hon att tillhöra Kindboms ”rederiimperium”.

1937 lastade hon massaved till Munksjö omkring en gång i månaden. 1948 hade detta ökat till två gånger per månad. Hon var större än både ANNA och FRAMÅT och kunde därför förstås lasta mera per resa.
svea akterifrån.jpg
Hon fortsatte troget som timmerlastare t o m första halvan av 50-talet, dock inte längre från Hästholmen. Vedfrakterna här torde ha upphört omkring år 1950, därefter var det enbart bulklast av spannmål, gödning och foder kvar.
SVEA blev också lustfartyg 1958 med likaledes klassiskt öde; 1970 höggs hon upp.

Många andra skutor kom att angöra Hästholmen för att hämta ved och virke; dock rör det sig här om sporadiska anlöp.

Det som sannolikt kom att ändra förutsättningarna för denna trafik var Munksjö AB självt, som började engagera sig som egen redare fr o m slutet av30-talet, med motorseglarna MUNKSJÖ I - MUNKSJÖ IV. Deras historiker hör inte hemma här; nu var det transporter av egna skogar på egen köl som gällde, och då passade inte Hästholmen in i bilden längre. Dock förgår all jordens härlighet. 1962 såldes MUNKSJÖ-båtarna till sina skeppare. Några kämpade på ett antal år till under nya ”artistnamn”, men i praktisk mening dog det mesta av vättertrafiken ut under detta årtionde. När vi kommer till 1968 fanns det inget anlöp av Hästholmen längre.
User avatar
Skepparättling
Posts: 994
Joined: 16 Nov 2005, 02:05
Location: Forsaviken

Re: Hästholmen vid Vättern

Post by Skepparättling »

johanmmolin wrote: 21 Jan 2021, 13:11 Ödeshögs Bibliotek har ett berömvärt projekt i form av en "digital hembygdsbok" med mycket intressant att botanisera i. För några veckor sedan skickade jag en liten kria till dem med vad jag har kommit fram till om massavirkestransporter från Hästholmen. Jag tänkte publicera den här också, men får dela upp den i avdelningar m h t längden.
Ett stort tack särskilt till Torsten Hagnéus och Anders Engdahl för bistånd, inte minst med bilder.

Alltså:

Sjötrafiken på Hästholmen: Något om massavedtransporter

Ved i olika former har varit självklara transporter för sjöfarare, och senare järnvägarna.
.........

Det var enstaka skeppare som med sina slupar – det var genomgående segelslupar som användes – som stod för transportarbetet. Här återfinner vi KNEKTEN, VICKTORIA, FRIDA och HULDA.
Om KNEKTEN vet vi inte så mycket mer än att hon hörde hemma i Jönköping.
VICKTORIA hade varit en så kallad råbock, ett odäckat fartyg med råsegel likt de forna vikingatidens fartyg. Dessa brukade frakta ”limsten” från norra Vättern till masugnarna i Jönköpingstrakten. Liksom flera andra råbockar hade hon dock blivit ombyggd till slup och hörde hemma i Jönköpingstrakten genom åren.
FRIDA var byggd som slup i Svenshult utanför Jönköping.
.....
Av en händelse snubblade jag över en av skutorna, Frida. Dock har jag inget foto på henne och kände inte till henne tidigare:
"2951 FRIDA

Slup byggd i Svenshult 1883 i ek samt fur på klink, av Skeppsbyggmästare Carl Jansson.

Brutto: 31,61
Netto: 26,74
Längd: 15,85 m
Bredd: 5,13 m
Djup: 1,78 m

Mätbref den 2/8 1883: Tillhör J Johansson. Befälhavare: C Jansson. Hemort: Gustaf Adolf
Reg.cert. 2/10 1896: Tillhör P.r byggmästare Anders Jan Johansson, Svenshult ½ delar, befälhavare oexaminerade skepparen Carl Jansson, Bäckebo ½ del. Hemort: Svenshult.
Salubref den 12/2 1898: ½ delar sålda för 500 kr
Köpekontrakt den 8/10 1902: såld för 1000 kr
Cert. Den 11/11 1902: Tillhör skeppare Carl Jansson, Lilla Bäckebo, ensam ägare och själv befälhavare. Hemort: Bäckebo.
Köpekontrakt den 14/6 1906: Tillhör Axel Gustafsson, Jönköping, ensam ägare och själv befälhavare.
Köpekontrakt den 24/4 1907: Såld för 7000 kr
Cert. Den 10/7 1908: Tillhör disponent Lars Arthur Rune, Kärsby, ensam ägare. Befälhavare: Johan Theodor Gustafsson, Smedsby. Hemort: Motala.
Anmärkning den 6/12 1912 att fartyget sålts till Justus Malmström, Sunnanå i Holts:s socken. Hemort: Sunnanå. Fartyget förnärvarande upplagt, befälhavare ej tillsatt.
Certifikatet har ej överlämnats till de nya ägarna sedan fartyget varit hemmahörande i Motala.
Intyg den 27/10 1914: På begäran av skeppare Viktor Larsson, Kilarne, Åmniskog. Intygar Justus Malmström att fartyget förlist.
Intyg den 27/10 1914 att fartyget på resa Vermlandsnäs-Sunnanå i Juni månad detta år gjort haveri och därefter blivit fullständigt vrak.
Frida kantrade den 2/6 1914 under frisk nordlig bris öster om hjorten och driver sydvart, men påträffas i havererat skick av fiskare som bogserar in vraket till grunt vatten i närheten av Såtenäs (Friels hamn). "

Hon kan ju mycket väl finnas på någon hamn bild från Jönköping, Motala eller någon annanstans men som oidentifierad..
Mvh
Anders

Ättling till skeppare Arvid Pettersson på bla Galeasen Don Carlos av Harge. Och Daniel Engdahl skeppare bla på Galeasen Carl Gustaf av Harge
johanmmolin
Posts: 350
Joined: 15 Nov 2011, 18:15
Location: Moth Virgin; exil-östgöte

Re: Hästholmen vid Vättern

Post by johanmmolin »

Då dyker ett problem upp (som iofs har funnits där tidigare):
frida oklart.jpg
Här finns en namnbräda på museet i Brandstorp.
Ovanför det en slupritning som ser rätt så Yngve Malmqvistsk ut, MEN den enda FRIDA jag har hittat som haft anknytning till Brandstorp är jakten 3510 som införskaffades av Algot och axel Larsson, och som uppgavs vara "i uselt skick". Dock tycks hon ha överlevt i ytterligare 24 år. Är det henne den blå namnbrädan kommer ifrån?

Nu undrar jag om ritningen har någonting alls att göra med namnbrädorna? Jag har inte själv besökt museet, men enda möjligheten jag ser vore att det är en ritning och sedan två namnbrädor, där de tre är orelaterade till varandra.

Dessutom har jag en mycket vag uppgift om en slup FRIDA byggd 1879 vid Bäckebo bäck.

För att ytterligare "krångla ihop det hela lite mer besvärligt" som min gamle klassföreståndare på Platenskolan i Motala brukade säga (han lyckades alltid göra just det när han pratade ...) har jag också ett foto som sägs föreställa "2555 FRIDA" ...
frida2555.jpg
User avatar
Skepparättling
Posts: 994
Joined: 16 Nov 2005, 02:05
Location: Forsaviken

Re: Hästholmen vid Vättern

Post by Skepparättling »

Namnbrädan har du ju redan klurat ut. Tillhörde den Frida du beskriver, och det övriga på bilden har nog inte med den att göra.

2555 Vet jag inget mer om än att hon 1915 hörde hemma i Vänersborg redare/skeppare Carl, Johan Gustafsson,Gestad 15 hkr maskin, 12,98x5,72 m dj 2,98 okänt byggår och plats fb 1905. ur SSL1915

Kan ju ev bidra med ytterligare en FRIDA, om det nu inte är någon av ovan:

Frida från Säby Örberga
Slup byggd i klink av ek och fur 15,85x5,13m dj 1,78m med flat spegel
Redare J L Öster som också var befälhavare.

uppgifter från 1903

som vanligt fler frågor än svar..
Mvh
Anders

Ättling till skeppare Arvid Pettersson på bla Galeasen Don Carlos av Harge. Och Daniel Engdahl skeppare bla på Galeasen Carl Gustaf av Harge
johanmmolin
Posts: 350
Joined: 15 Nov 2011, 18:15
Location: Moth Virgin; exil-östgöte

Re: Hästholmen vid Vättern

Post by johanmmolin »

Då har tillräckligt många dagstidningar publicerats digitalt på KB för att man ska kunna sluta sig till hur lastångarna trafikerade Vättern år 1906.

I mina listor har jag dels en nummer-angivelse för antal passager, i det här fallet i lite bakvand ordning geografiskt, av Forsvik respektive Sjötorp under sommarmånaderna juni, juli och augusti,
dels en färgkodning. Alla ångare textade i brunt tillhör på ett eller annat sätt Samseglingen. Blåmarkerade är Ångfartygs AB Ran och dess delägda Askersunds Ångfartygs AB. Som synes spelade tydligtvis ägartillhörigheten inte så stor roll, man samseglade med varandra i alla fall.
lastångare 1906.jpg
BJÖRN körde tydligtvis ett eget race, men var tursatt i annonserna.

Jag återkommer till Jönköpingsbolaget. Deras ångar TYRA mystifierar en del. Det står att hon avgår Stockholm (Eiraplan, vilket väl torde motsvara Kungsholms Torg i dag) var tionde dag, med datum angivna. Sedan passerar hon Vättyerns städer och lastplatser medsols, alltså tydligen Hästholmen på nerväg till Jönköping. Det finns tydligt markerat att efter avgång anlöper hon Jönköping och vidare, ev via Askersund och tillbaka mot Stockholm.

Smålandstidningarna är uppenbarligen helt tysta om all lastångartrafik, så jag vet inte hur regelbundna avgångarnas FRÅN Jönköping var.
Torsten H
Posts: 1163
Joined: 18 Jan 2006, 15:18

Re: Hästholmen vid Vättern

Post by Torsten H »

Tog båtarna gods till orterna längs Göta kanal - från Sjötorp och vidare t o m Karlsborg?
Går det att få någon uppfattning om hur mycket, som gick TILL Vätterhamnarna i förhållande
till mängderna FRÅN dem?
johanmmolin
Posts: 350
Joined: 15 Nov 2011, 18:15
Location: Moth Virgin; exil-östgöte

Re: Hästholmen vid Vättern

Post by johanmmolin »

Ja, båtarna servade kanalstationerna (så även linköpingsbåtarna på östgötasidan).
När det gäller askersundsbåtarna betjänade två av dem platser på västra sidan av Vättern, de två andra östra sidan.

Mitt intryck är att det var väsentligt mycket mer gods in till vätterhamnarna än därifrån. Men jag kan inte på rak arm ange specifika siffror — dessutom är det mest hästholmentrafiken jag koncentrerat mig på. Det finns dock statistik på nätet från alla de "större" vätterhamnarna, både in och utgående vad jag minns.

En fråga som tycks vara besvärlig att få svar på är lastångaren TYRA och under vilka år hon gick mellan Stockholm och Jönköping.
Likaså när Ångfartygs AB Göta Kanals ångare GÖTA KANAL II-IV-VI började trafikera hamnar längs södra Vättern. Jag misstänker att det har samband med att trafiken med passagerarångaqre begränsades efter 1933. 1937 är den trafiken etablerad; sista året med passagerartrafik var 1938.
Torsten H
Posts: 1163
Joined: 18 Jan 2006, 15:18

Re: Hästholmen vid Vättern

Post by Torsten H »

Hur transporterades flytande produkter - mineraloljor/bensin/brännolja(diesel)/tunnor med trätjära?
De måste rimligen har lastats på däck, för iallafall är dieseloljelukt hopplös/nästan hopplös att få ur.
Låg båtarna stopp någon tid under nätterna, eller var dedt lossning/lastning oavsett tid på dygnet?
johanmmolin
Posts: 350
Joined: 15 Nov 2011, 18:15
Location: Moth Virgin; exil-östgöte

Re: Hästholmen vid Vättern

Post by johanmmolin »

Torsten,

1. Den här bilden av GÖTA KANAL VI bör väl bekräfta dina misstankar om hur oljeprodukter transporterades:
GKVI.jpg
2. Om man betänker att omloppstiden för Vieille Montagnebåtarna var c:a 5 dagar för en t o r-resa Åmmeberg – Göteborg, och att "fraktgodsångarna" hade omlopp på 14 dagar så är i varje fall jag rätt övertygad om att man sökte natthamnar längs vägen. Samtida ögonvittnesskildringar från när förra seklet var ungt berättar om hur snabb godshanteringen var vid varje anlöp. Det var i regel inte några timslånga procedurer, tydligtvis.
Men det skulle onekligen vara intressant att veta hur länge man låg vid kaj i Göteborg respektive t ex Jönköping.

Det finns också en del kvarstående frågetecken. I annonserna för askersundsbåtarna står att de går på linjen Göteborg – Askersund – Motala – Vadstena.
För mig låter det rimligt att tro att Askersund var huvudmålet för dessa turer, och att efter anlöpet av Vadstena man fortsatte direkt över Vättern tillbaka mot Göteborg igen. Det känns irrationellt att segla tillbaka hela den sträckan man kom. Men jag har inga belägg för att så skulle varit fallet.
Tyvärr hittar jag inga tidningar förutom GHT och Göteborgs Aftonblad där dessa lastångares turer är utsatta. Så sannolikt måste man söka bland hamnliggare från t ex Jönköping, Linköping eller Askersund för att få en mer komplett bild.
johanmmolin
Posts: 350
Joined: 15 Nov 2011, 18:15
Location: Moth Virgin; exil-östgöte

Re: Hästholmen vid Vättern

Post by johanmmolin »

s/s TRAFIK: VEDELDNING UNDER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET

Jag håller på att gå igenom alla skrivelser från 1910-talet som utgick från Mjölby-Hästholmens järnvägs trafikchef Adolf Norrbys skrivbord. Det är ett petgöra, i synnerhet då han skrivit brev för hand, med en mycket driven, men synnerligen svårläst handstil.

Därför blir man glad när man hittar maskinskrivna brev, såsom nedanstående, som jag tyckte kunde vara intressant för alla vänner av ångaren TRAFIK:
ved till trafik.jpg
MHJ hade ett flerårigt samarbete med Sätra Sågverk i Godegård, och utnyttjade dem för bl a snickerier till sina egna stationshus. Jag har kontaktat hembygdsföreningen där, och man känner bara till ett enda sågverk i Godegård, och det låg precis vid järnvägsstationen. Det måste således vara detta det gäller, även om man inte kände till namnet "Sätra".

Nåväl; här beställde man uppenbarligen ved för s/s TRAFIK:s räkning. Närmast tidigare brev omtalar "björk- och alved", och vikten av att det ska vara prima sådan.

Men: Nu inställer sig frågan: Hur långt räcker 74 famnar ved? Enligt mina beräkningar skulle detta motsvara knappa 18 ton; alltså inte mer än vad som skulle rymmas ombord på en av MHJ:s öppna godsvagnar.
Hur mycket ved per säsong kan det tänkas att s/s TRAFIK behövde som ersättning för koleldning? Vet man hur mycket kol som brukade gå åt i vanliga fall så går det ju att beräkna.
Och: Uppenbarligen hade man ett vedupplag för TRAFIK:s räkning i Hästholmen. Hur förhöll det sig i Hjo? Var det samma sak där?
Ångbåtarna behövde givetvis en logistik till lands, och det här är måhända en liten pusselbit för TRAFIK:s räkning. Det förefaller inte vara någon engångsföreteelse; att Norrby skriver "Godegård" som mottagare av betalningen för veden förefaller peka på det.
johanmmolin
Posts: 350
Joined: 15 Nov 2011, 18:15
Location: Moth Virgin; exil-östgöte

Re: Hästholmen vid Vättern

Post by johanmmolin »

Ska man tro de uppgifter som salig Thure Moberg, "Donkeyman", lämnat om kolåtgången hos s/s BLIDÖSUND, skulle denna ångare kräva 6,5 hl kol per gångtimme.
Räknar man om till vedåtgång skulle detta betyda att nämnda vedförråd förbrukas på 3 veckor, under förutsättning att det bara var i Hästholmen förrådet fanns. Sannolikt fanns det väl dock ett motsvarande förråd i Hjo, varför hästholmenförrådet i så fall borde behöva fyllas på var 6:e vecka.
Post Reply