Hästholmen vid Vättern

Diskussionsforum - Registera dig för att läsa och skriva på forumet.
Post Reply
johanmmolin
Posts: 336
Joined: 15 Nov 2011, 18:15
Location: Moth Virgin; exil-östgöte

Re: Hästholmen vid Vättern

Post by johanmmolin »

Sammanfattningsvis tycks mycket av produkterna till och från de rika jordbruksbygderna transporteras med båt till och från Hästholmen, men sedan återstod problemet med vidaretransport. Vägarna var notoriskt dåliga.

Smalspåret, FVÖJ, tycks nästan helt och hållet haft sin betydelse som förbindelselänk mellan Ödeshög och Hästholmen, och har väl i sig självt bidragit till näringslivets utveckling i Ödeshög. Handlare hade funnits sedan länge, inte minst den vida berömda "Handelsman Johanna", men runt sekelskiftet började de första industrierna dyka upp, träindustri, mekaniska verkstäder och liknande.

Att hävda att järnvägen hade betydelse för sjöfarten tror jag dock är att spänna vagnen framför hästen. Det verkar uppenbart att istället sjöfarten hade stor betydelse för järnvägen.

Järnvägen användes också sannolikt för ved- och virkestransporter från Omberg. Men ur transportsynpunkt hade Hästholmen vid denna tid ingen betydelse för trakterna bortom Omberg. Vadstenaslätten replierade väl istället på - ja, Vadstena ...

Intressant torde vara att så sent som 1937 tycks sjöfarten inte ha gjort något större avtryck i östgötabygden bortom Rök-trakten, alltså ungefär samma upptagningsområde som 1894. Detta trots att fr o m 1910 fanns Mjölby-Hästholmens Järnväg som transportled.
johanmmolin
Posts: 336
Joined: 15 Nov 2011, 18:15
Location: Moth Virgin; exil-östgöte

Re: Hästholmen vid Vättern

Post by johanmmolin »

En ytterligare kommentar – jag har inte ritat någon karta för detta.

På Orrnäs gård strax väster om Ödeshög fanns ett av två brännerier som levererade råsprit för förädling. Många är historierna om hur dessa (jätte-)tunnor hanterades av besättningen på TRAFIK.

DOCK: 1894 levererades denna råsprit till "Motalakungen" John Andersson, och fraktades sålunda med s/s PRIMUS. Totalt dryga 16 ton, eller omkring 30 läglar brännvin, omkring 10 per månad. Detta var således jättefat!

John Andersson var inte lätt att ha att göra med, varför Anders Johan Andersson på Orrnäs lät bygga spritfabriken i Hjo, och det var då TRAFIK kom in i bilden, någon gång omkring sekelskiftet.

Denna fabrik såldes 1910 till Reymersholme, och torde ha lagts ned någon gång strax efter 1920. Därefter var det transport till huvudfabriken i Stockholm som gällde, lite oklart hur mycket som gick på järnväg och hur mycket som gick med båt. I mitten på 1950-talet blev det lastbilsfrakt och omkring 1970 upphörde sprittillverkningen i Ödeshögstrakten (jag tror jag redogjort för detta tidigare i denna tråd...).
Torsten H
Posts: 1150
Joined: 18 Jan 2006, 15:18

Re: Hästholmen vid Vättern

Post by Torsten H »

Men varför valde han Hjo för spritfabriken?
Tänkte han måhända på Lysholm i Trondheim,så att den skulle bli sjörullad?
Eller kunde inte det Orrnäs producerade räcka till, så att han också köpte från västgötabrännerier?
En västgötsk kvarleva är f ö Annebergs Kornbrännvin, som nutillverkas i Tyskland,
och Lantmännen, som är storproducenter, men med ett brännvin på Systemet,
fast nu det senaste har en stor del av tillverkningen gått till handsprit.
johanmmolin
Posts: 336
Joined: 15 Nov 2011, 18:15
Location: Moth Virgin; exil-östgöte

Re: Hästholmen vid Vättern

Post by johanmmolin »

Det fanns gott om brännerier i Västergötland, och genom att välja Hjo så hade han sin fabrik mer eller mindre inom synhåll.
johanmmolin
Posts: 336
Joined: 15 Nov 2011, 18:15
Location: Moth Virgin; exil-östgöte

Re: Hästholmen vid Vättern

Post by johanmmolin »

A J Andersson var tydligen en synnerligen driftig herre. Han bekräftar min tes om ved och timmer från trakterna söder om Ödehög: Från sitt Orrnäs exporterade han virke via Stava brygga - ända till Hamburg!

Ungefär som patron Lundqvist på Bona som exporterade mastvirke från Kavelbäck vid Medevi med egna båtar ända till England.
Torsten H
Posts: 1150
Joined: 18 Jan 2006, 15:18

Re: Hästholmen vid Vättern

Post by Torsten H »

Det sistnämnda får mig att fundera; det var mängder av tyska och holländska kustmotorfartyg, som trafikerade Vänern efter 1945.
Många av de mindre lastade i Arvika - slussen i Säffle tillåter fartyg på 41 x 7.5 x 3 m med ca 1 meters nivåskillnad, så slussningen
tog just inte någon extra tid - den hade man redan klarat av i Trollhättan. Jag kom 1958 till Göteborg och följde sjöfarten redan då,
men jag kan inte minnas, att jag noterade tyskar/holländare, som lastat/lossat i Vättern - men de måste väl ha funnits?
Torsten H
Posts: 1150
Joined: 18 Jan 2006, 15:18

Re: Hästholmen vid Vättern

Post by Torsten H »

Vi kan under tiden se på ett foto av kofftjalken 'Soli Deo Gloria' - 'Åt Herren Ära Allena', som kan ha varit i Arvika och lastat,
men fastnat vid Göta i Göta älv, eftersom ett ras stängt älven.
Attachments
Soli Deo Gloria  PHPM vid Göta.jpg
Soli Deo Gloria PHPM vid Göta.jpg (59.26 KiB) Viewed 3191 times
johanmmolin
Posts: 336
Joined: 15 Nov 2011, 18:15
Location: Moth Virgin; exil-östgöte

Re: Hästholmen vid Vättern

Post by johanmmolin »

Det finns bilder på enstaka – kommer inte på namnen just nu, men får återkomma när de dyker upp. De har inte gjort något avtryck i hamnliggare i Hästholmen dock, jag har från 1953, 1958 och 1963 (1968 var HELT tom på nyttofartyg).
johanmmolin
Posts: 336
Joined: 15 Nov 2011, 18:15
Location: Moth Virgin; exil-östgöte

Re: Hästholmen vid Vättern

Post by johanmmolin »

Apropå vad jag tidigare skrivit om den inställda trafiken för TRAFIK år 1917:
johanmmolin wrote:
1914 – 1916 förlorade ångbåtsbolaget totalt 18.000 kronor, vilket framgår av ovanstående.
Tydligtvis var det angeläget att snabbt få fram likvida medel. Därför såldes TRANSIT 21 mars 1917 för, visar det sig, 21.000 kronor. Jag gissar att AB Kalktransport därefter likviderades och medlen överfördes till ångbåtsbolaget, vilket därmed undgick konkurs.

Därefter vidtog cirkusen. Man kan ju inte driva ett bolag genom att täcka rörelseförluster genom försäljning av tillgångar. Inte undra på att baron Posse var tämligen kallsinning inför att återuppta driften med TRAFIK, utan ville hellre avveckla rörelsen och likvidera ångbåtsbolaget. Det skulle antagligen begränsa den ekonomiska belastning som TRAFIK utgjort.

I avvaktan på vad som skulle hända inhyrdes SÖDRA WETTERN för seglationssäsongen.
Ett kattrakande vidtog därefter om hur ångbåtsbolaget 18.000 i förlust skulle täckas, och inskärpte ju intrycket av den animositet som sedan tidigare fanns mellan Mjökby-Hästholmens Järnväg och smalspårsbanan Fågelsta-Vadstena-Ödeshögs Järnväg.
När jag i ett annat sammanhang gick igenom Jan-Olov Svenssons utmärkta bok FWÖJ; Fogelsta-Wadstena-Ödeshögs Jernväg, finner jag att även han nosat upp denna historia. För att direkt citera honom:

"Avbrott i trafiken kunde undvikas efter en handlingskraftig insats från H. Sjöstedt i Hjo, som på eget initiativ och egen risk hyrde in ångaren Svedudden som ersättning."

Sjöstedt är ju nämnd ovan, bland mina uppgifter om sjötransporterna till och från Hästholmen – Hjo-kungen.

Jag vet inte vilka källor J-O Svensson haft, men eftersom övriga huvuddrag stämmer exakt med det som framkommer i breven från Mjölby-Hästholmens Järnvägs trafikchef Adolf Norrby, så är det säkert källbelagt någonstans.

Man kan ju då undra i sin tur om trafiken Jönköping - västra Vätterns stränder - Hjo var inställd denna säsong, eller om SÖDRA WETTERN övertog denna trafik, såsom egentligen sommartid övertalig båt.
johanmmolin
Posts: 336
Joined: 15 Nov 2011, 18:15
Location: Moth Virgin; exil-östgöte

Re: Hästholmen vid Vättern

Post by johanmmolin »

De följande femton åren såg en starkt expanderande trafik med lastångare, fr a mellan Göteborg och Vättern.

År 1910 såg trafiken ut så här (rekonstruerat efter bästa förmåga; det går inte att läsa tidningar på nätet efter juli 1905, men däremot har jag passagedatum för alla båtarna i Sjötorp). Siffrorna som står angivna är antalet passager under månaderna juni, juli och augusti.
seglation1910.jpg
Nu avgick således lastångare fem gånger i veckan från Göteborg mot Jönköping, två gånger i veckan mot Askersund, Motala och Vadstena, och likaledes två gånger i veckan till Motala, Borensberg, (Norsholm) och Linköping.

Göta Kanals lastångare avgick en gång i veckan i vardera riktningen.

TYRA avgick var tionde dag från Stockholm till Jönköping, och på återvägen gick hon medsols längs hela Vättern, inklusive anlöpande Askersund.

Det krävdes således 18 ångare för det rena lastlinjetrafiken. Det fanns andra flitiga gäster, som BJÖRN som gick varannan vecka till vätterhamnar, samt HILMER och ELLEN som tycks ha samseglat torsdagar från Göteborg.

18 ångar undrar vän av ordning. Vilken är då den adertonde? Jo det är JÖNKÖPING som kommer i trafik under hösten och tydligtvis då sätts in så att lördagsturerna från Göteborg blir kompletta.

Det bör också noteras att när det gäller lastångarna så gäller ingen särskild "sommarturlista", utan efter en ibland lite trevande start i april tuffar de på så länge det går mht isläggning. Oftast sinar trafiken i slutet av december, men ibland kan den hålla på en månad till.

---------------------------------------

Jag håller just nu på att lusgranska Hästholmens hamnlistor från 1937. Jag har ju redan tidigare presenterat vilka båtar som anlöpte hamnen (det var egentligen ursprunget till hela denna tråd), men nu tittar jag på vilka befraktarna är, för att se om trafikvanorna ändras i någon omfattning över tiden. Kan redan nu säga att när det gäller styckegodstrafiken så är det vidarefrakt med det östgötska smalspåret som gäller, i allt väsentligt till Ödeshög, men med godskunder både i Borghamn och Rogslösa, och t o m två borta i Vadstena.
Men jag återkommer!
Post Reply