Klinkbyggda fartyg

[Shipwright]

Hej där !

Att man skulle behöva vara skolad i ritningskonsten för att bygga på kravell är inte helt sant.
Om man bygger på det Holländska maneret så reser man först stävar och sedan ett nollspant sedan börjar man att bordfylla och plockar i bottenstockar och spant vartefter, formen på fartyget avgörs av uppspikade läkt som tvingats till den önskade formen med hjälp av ribbor, snören och annat.
På detta sätt byggdes de flesta fartyg här i Sverige före Chapmans tid, man bygger fortfarande fartyg på detta viset på andra ställen i världen, jag såg ett bygge av en ca 40 meter lång skonare i Tunisien för några år sedan som gick till på detta sätt ( när jag efter en stunds charadspelande med den Tunisiske skeppsbyggmästaren som bara kunde tala arabiska och franska vilka jag inte talar, frågade jag om jag kunde få se på ritningarna så skrattade han och pekade på sitt huvud, där fanns ritningarna och inte på något papper).
Bojorten som byggdes i Kristinehamn för några år sedan är och så byggd på detta sätt har jag för mig.
Detta sätt att bygga på är ju i princip samma som man byggde klinkbyggda båtar på.
Detta mer gammeldags sätt att bygga båtar på bygger på skeppsbyggmästarens erfarenhet och tumregler medans om man först gör ritningar så kan beställaren och andra vara med och påverka skeppets utformning till en mycket större grad utan att det för den skull medför stora kostnader för att ändra på det redan byggda delarna av fartyget, man kan också utföra allehanda beräkningar mm. istället för att pröva sig fram.
Ett enklare men mycket användbart sätt att skapa en linjeritning eller bara ett utslag är som sagt att göra en halvmodell, skiva upp den på bandsågen eller med hjälp av en blyten rita upp spantrutan och där ifrån jobba vidare.

[Torsten H]

Intressant, shipwright! I den nyligen utkomna boken 'Fiskebåtarna & Varven - Skeppsbyggarna' finns en intressant uppsats om Sjötorps varv. Man får bl a veta, att Sixten Groth kom till varvet som bokhållare och arrenderade det fr o m 1877, men det skeppsbyggnadstekniska var det andra, som hade hand om. Sonen Gustaf däremot, hade skeppbyggnadsteknisk utbildning. Han började 1897 som 17-åring på Chalmers i Göteborg. Hur mycket av byggandet, som baserades på ritningar respektive halvmodeller är nog nu svårt att veta, eftersom mycket av det gamla materialet gått förlorat.

[m/s munter]

snacka om dinosaurie.. på museet vid pyramiderna kan man beskåda en skuta som de hittade i en grav 30m lång och ca 4000år ! bifogar en bild från originalet och en från modellen för att se hu man knöt ihop bordläggningen. laskarna mellan borden är superdelux med tanke på dåtidens verktyg.

[Shipwright]

Hej!

Kul att den andra delen av fiskebåtsboken äntligen finns i handeln, jag skall genast införskaffa ett ex.
Det skall bli interessant att läsa om de olika varven, det är ett imponerande arbete som gruppen bakom böckerna har gjort.
Synd bara att hantverks skickligheten som de gammla skeppsbyggarna besatt inte går att dokumentera i ord och bild, den måste föras vidare från person till person genom arbete.
Om det inte finns en kontinuitet i skeppsbyggandet kommer kunskapen att dö ut och alla verktyg endast bli museeföremål som endast får beröras med vita handskar vid högtidliga tillfällen.
Det vore synd om det blir så, man skall komma i håg att träfartygsbyggandet på 1960-talet är slutet av en flertusenårig evolution och har således aldrig tidigare varit av en högre klass.

[Torsten H]

En del till om träbåtsvarven är planerad; alla varv är inte med i den här delen. Priset kan man kolla på t ex www.bokfynd.nu

[Gustafsson Olle]

Har läst med stort intresse om alla träbåtar. Får ni inga flisor i händerna när ni håller på med dessa båtar?
Men så var det bogserbåtar av trä. Wargöns bruk hade två små fina bogserbåtar som jag fotade någon gång på 60-talet en söndag i Vänersborg. Tyvärr blir jag inte klok på hur man bifogar en bild. Men är någon intresserad så kontakta mig.

[Skepparättling]

Wargön eller inte här kommer en trä "boxerbåt" vid namn Vargen. Ligger utan på Sjötorpsbyggda SS Gerd, som tjänade som förråd vid Sjötorps varv på slutet.
Och där bakom ligger väl Svanefjord med trä däck på akterbygget. Hon måste ha rekord i antal tillfällen hon legat utanför Sjötorpsvarv.
Då var det väl så att den förste och siste av Groth:arna inte var skeppsbyggnads kunniga?
Flisor i fingrarna beror väl på hur mullruttet trät är
Och sedan beror det väl på vilket sorts träslag man jobbar i. Har av någon hört att lärk ska vara ett flisigt träslag att jobba i. Iofs kanske inte så många fartyg byggda i lärk...

[Christer Samuelsson]

Hej Olle,

Om du går in på denna länk och scrollar ned lite så finns Wargöbogserarna och den bild du menar bland frågetecknen.

http://www.tugboatlars.se/Okand.htm

Christer

[Skepparättling]

Ser ut som om den yttre av frågetecknen hos Lasse är samma som ligger utanpå Gerd. Om det nu är Vargen vilket jag tror då jag har ett anat kort troligen från samma tidpunkt där man kan utläsa Vargen, men båda kanske hamnade i Sjötorp? Eftersom man inte kan se skorstenen på bilden framifrån kan man inte se ifall den är centrerad eller på babordsidan.
2 bilder länkade till Tugboatlars:
de båda okända (Cristers länk ovan):


Vargen bilden från http://www.tugboatlars.se/Vargen.htm:


Och en delförstoring av bilden från Sjötorp jag postade tidigare:

Vargen en fd Wargö bogserbåt.jpg (28.99 KiB) Viewed 13720 times

[sverre]

Hej,
I Göteborg i Marieholm låg/ligger en träbogserare sjunken.
Jag var och tittade på den -01-02 nån gång,då sa någon att den hette vargen.
Har åkt förbi med jämna mellanrum och tittat men nu ser man inget längre.
Anledningen att jag tittade var att jag var på jakt efter en bogserkrok till Sverre.
Jag har inte haft möjlighet att titta efter den från vattnet,jag har bara sett den från land.
Antingen har den blivit bortstädad eller så har den återgått till moderjord.
/Christian

[Gustafsson Olle]

Tack Christer och alla andra som svarat om Wargöbogserarna. Rolit att se min gamla bild publicerad också. Jag minns att bogserbåtarna vid den tiden var fina som lustyachter.
Olle

[sverre]

Har tittat på bilderna på Wargen så kommer jag ihåg att på den som låg i Marieholm så var avbärarna efter skrovsidan i stål och var bultade mot skrovet.
/Christian

[Skepparättling]

Hej igen!

Den Rictor jag tänker på höggs upp med grävskopa på en kaj i Stockholm för ca.10-12 år sedan.

För oss som är skeppsmaskbitna så har det byggts en hel del bogserbåtar i trä.
Jag har hört att det skulle funnits en träbogserare i Stallarholmen för ca 15 år sen.
Det skulle vara kul om det fins någon kvar i livet av denna udda sort eller om det finns någon som har lite bilder på träbogserare.
Jag tror att den sista byggda träbogseraren byggdes på Gustafsson & söners skeppsvarv i Landskrona på 50 eller 60-talet och hette Gråen, byggd som hamnbogserare för Landskrona hamn.

Bilden på det stora kravellbyggda fartyget är sambordet på briggen Tre Kronor, det är bara 85 mm tjockt.
Den lilla klink byggda ekan är byggd efter en förlaga som ligger på hembyggdsgården i Waxholm, orginalet byggdes av en båtbyggare för att hans dotter som var 8 år skulle ha en lättrodd båt att ro till skolan i, skolan låg i Waxholm och dit tog det 1 timma att ro vid bra väderlek, sen var det lika långt hem på kvällen ( även skolbarnen var lite tåligare på den tiden ).
Flickan blev sedan äldre och hon använde båten tills hon var runt 80 år.
Den nybyggda ekan kan ibland ses roendes i Skurusundet tidiga mornar innan alla superhjältarna i sina vita plastbideer gör allt för att plöja så djupa diken som möjligt i vattnet.

Här kommer en sambordsbild till.Den visar hur samborden kantbultas ihop tillsammans med kölen, om någon undrar om hur kantbultning går till.

Det är samma Riktor.

Intressant info om hur samborden kantbultas antar att de förborras? Såg för länge sedan ett betydligt klenare bygge sk ribb kravell. Och där hade spikarna genom ribborna klyvit dessa.

Slutligen vad anser de insatta kring en yttre förstyvning i form av järnbalk och yttre ballast (cementfylld). I tron om att det inte ska bli så här.

3 msk skonare med begynnande kattrygg.jpg (44.83 KiB) Viewed 13495 times

Och nej jag är inte inblandad i projektet ovan, längre
Ifall någon har någon ide om vilken 3 mast skonare det är, är jag tacksam för förslag

[Shipwright]

Hallå

Kul att se lite bilder på boxerare byggda i ädla material.
Av alla typer av träfartyg så är nog boxerarna och dess följeslagare pråmarna de mest utrotnings hotade arterna.
Om det finns något enstaka exemplar av dessa två arter kvar där ute i någon vassvik så borde de tas vara på.
Tills nyligen har det enbart varit fokus på bevarande av segelfartyg, detta verkar nu komma att ändras sedan statens maritima museer börjat med k-märkning av historiska fartyg för ett par år sedan.
Det årliga fartygsbevarandestödet som betalas ut av statens maritima museer borde nästa gång gå till bevarande av en boxserbåt eller en pråm som varande minst vanliga av träfartygen längs våra kuster ( segelfartyg finns det ju så gott om redan i Sverige att de går på export numera )
Jag hoppas att k-märkningen kommer att gynna mångfalden av historiska fartyg i vårat land!

Som svar på frågan om järnbalken tror jag att om man låter en ingenjör räkna på hur hög den skall vara så kommer man att få ett djupgående som kan ställa till med problem.
Det har byggts träfartyg där man låtit kölsvinet bli en fackverksbalk som gått hela vägen upp till däck, inte ens då lyckades man helt att bli av med problemet med kölbukt....
Vad det gäller fartyget på bilden så skulle ett par hundra kubikmeter virke, ett tusental bult, några tusen spik och ett par hundra kilo drev samt en korrekt barlastning göra susen.

Man får stickor, lärk används ofta i skeppsbyggeri och man förborrar hål med en aning mindre diameter än bulten så att den går trögt i hålet och inte kan läcka.

Här kommer ett par bilder på medecin mot kölbukt.

[Wichmann]

Jag har alltid undrat hur långa de största klinkbyggda fartygen har varit? Det känns som om det är ytterst få som är över 20 meter. Finns det några tekninska skäl till att man inte byggt större fartyg eligt den metoden? Kanske fel forum här bland bogserkrokar, pannbultar och luckskalkning.

Meget intressant spørsmål. Dei størsste skipa Vikingane var desse:

These are some of the famous ships menitioned by their names in the norse sagas:

"Trana" - ca 995 AD

A ship built for king Olav Tryggvason of Norway (973 - 1000 AD). It was built at Nidaros, Trondheim, Norway. It was a longship of the "snekke"-type with 30 "rooms"/ 30 seats for the oarsmen and tall stem and stern.

"Ormen Skamme" - a.k.a. "Ormen Korte" - ca 990 AD

Longship of dragon-class built in the end of the 10th century for the chieftain Raud den ramme, Salten, Hålogaland, northern Norway. It had 30 "rooms"/pairs of oars, and was large in relation to this number of oars. It was decorated with golden dragonheads. Its length was probably about 32 - 34 m.
The ship was later captured by the king of Norway Olav Tryggvason and Raud was killed. Olav Tryggvason was very pleased with this ship and it became a model for the more famous ship "Ormen Lange". When the latter ship was finished the first ship was renamed "Ormen Korte", which translates into "The short Dragon"/"The short Serpent".
In norwegian translations of Heimskringla by Snorri Sturluson the ship is named "Ormen Korte", "Ormen Stutte" and "Ormen hinn skamme" (old norse/icelandic).

"Ormen Lange" - ca 996 AD

This ship was built for the norwegian king Olav Tryggvason in the end of the 10th century AD at Ladehammaren in Trondheim, Norway. It became legendary for its size and extraordinary finish already when it was in use and later in the sagas about Olav Tryggvason. It was a "busse" with 34 "rooms"/seats for 68 oarsmen. Its length may have been as large as 40 - 42 m, and the width 6 - 7 m. In the stem it had a golden dragonhead and a golden dragontail at the stern, making the hull form a dragonlike shape. "Orm" means dragon or large snake. In old norse its name was "Orm hinn langi", which simply means "The long Serpent". The gunwhale "was as high as on ocean ships" according to Snorre Sturlason, thus the hight from keel to gunwhale was perhaps as large as 4 m. My guess is that the gunwhale was made extra high to make the ship more difficult to attack from lower ships. Close to the stern its floor was raised to give its crew additional advantage in close combat. One of the shipbuilders is mentioned by name in the saga - Torberg Skavhogg.

In the year 1000 AD all these three ships took part in the famous sea Battle at Svolder, commonly believed to be close to todays Rügen in Germany. In this bloodshed king Olav Tryggvason was defeated and killed by a party of the dane king Svein, the svea king Olav and earl Eirik Håkonsson from Norway. After the battle the "Ormen Lange" was taken by earl Eirik.
A new theory is that this Battle actually took place at Svinesund, between todays Norway and Sweden. Further reading>>.

"Barden" - 980 - 990 AD

"Barden" was the ship of Earl Eirik of Norway and was is use around year 1000. It was large and had a high gunwhale. Its stem and stern was equipped with some kind of a rammer of made of iron. This ship was designed for attack at sea, as the rammer was used to cause damage to the hull of other ships. This ship was large, perhaps of the same size as "Ormen Skramme" and "Trana".
Snorre Sturlason about the ship: "Earl Eirik had a very large "barde" which he used in viking; it had "beard" at the top of both stems (fore and aft), and from this a thick ironplate as wide as the keel, reaching all the way down to the water." The english word "beard" is related to the norwegian word "barde", thus explaining the name of the ship.

"Visund" - ca 1020

"Visund" was the ship of king Olav Haraldson (St. Olav) of Norway. It was large, perhaps of the same size as "Ormen Lange". Its stem had a golden head of a horned vicent (european bison) instead of a dragons head, giving the ship its name "Visund". The ship is classified as a large "skeide" in the saga.

"Ormen" - 1060 AD

This ship was the ship of king Harald Sigurdsson Hårdråde of Norway (1015 - 1066). It was built in Nidaros (todays Trondheim) in Norway around 1060. The ship has the same name as the earlier "Ormen Lange", which was probably was the model for this ship. Snorre Sturlason tells about this ship in detail in his saga about Harald Hårdråde. It was a longship built as a "busseship", and of the same size as Ormen Lange. Elsewhere he also refers to the ship as a "drage" (serpent/dragon), thus beiing a longship. It had 35 "rooms" (sections) and was large according to this number. It was equipped with 35 pairs of oars. In the stem it had a golden dragon head and the stern was formed like hook, probably visualizing the tail of a dragon.



The sea launch of "Ormen" at the river Nidelv in Nidaros. Illustration by W. Wetlesen.

"Bøkesuden" - 1122 AD

The "Bøkesuden" was built in Nidaros in Norway by king Øystein Magnusson just before he died in 1123. The ship was of the same size as Ormen Lang, with a dragon head in the stern and a hook-like stern. Snorre Sturlason notes that the ship had a high gunwhale but rather low stem and stern. Perhaps an error in the design from the shipbuilders? The Bøkesuden was later used by king Inge Haraldsson Krokrygg and Erling Skakke.

"Reinen" - (The "Reindeer) 1130 AD

22 room (sections) large ship from Hålogaland in northern Norway. The hull was built of pine with ribs lashed with animal guts, like the ships in the early viking age. This ship was known in the saga to have been faster than any other ship.

The ship of Earl Filippus - 1206 AD

This was a longship built in Tønsberg, Norway i 1206. It had very high gunwhale and 36 "rooms". This is even more than "Ormen Lange", suggesting a total length of perhaps 50 m. Its width is said to have been 25 "alen", equal to ca 15 m. It had two rows of oars with 48 oars in the upper row and 24 oars in the lower row. Each oar was operated by several men and was as long as 20 "alen". This gives a total number of 72 pairs of oars. With two men on each oar, it then had a crew of at least 144 oarsmen. With four men on each oar this doubles up to 288 men. Either way this ship was very large. It must have been very heavy with a rugged hull and probably with a jointed keel. It must also have been very expensive to keep in operation because of its large crew. Built in the 13th century, this ship was built after the viking age.

"Mariasuden"

36 room large. Mentioned in the saga in 1256. Built for king Håkon Håkonssen in Bergen.