Spännande, Torsten. Tack!
Mycket möjligt, jag vet inte när Hydro drog igång i Köping, men fram till dess var väl importen omfattande.
Jag misstänker att det iaf rörde sig om säckat gods, Salpeter och fukt är inte direkt vänner med varandra.
När slog det igenom med bulktransport på kanalen, nån som vet?
SPANNMÅL:
Vadstena
Från 1956 transporterades spannmål i bulk i gamla ombyggda godsfinkor med bottentömning, på överföringsvagnar från Vadstena via Hästholmen och gamla f.d. Mjölby-Hästholmens Järnväg vidare ut i världen. Det torde vara då silobyggnaderna byggdes i Vadstena (bangården byggdes om dett år mht silobyggnaden), så bulklastning av fartyg bör ha börjat då i Vadstena också.
När smalspåret mellan Vadstena och Ödeshög lades ned kom spannmålsutskeppningen istället att ske med modernare bulkvagnar på överföringsvagnar via Fågelsta, där en ny ramp för överföringstrafik samtidigt byggdes. Denna trafik ska ha levt kvar så länge det fanns godstrafik på denna järnvägsstump.
Hästholmen & Väderstad
1940 byggdes spannmålssilon i Hästholmens hamn, och bulklastningsanordningar tycks ha tillkommit omkring år 1950 som ersättning för den gamla traverskranen, så totalt sett måste spannmål som bulkvara ha börjat transporteras från i varje fall Hästholmen då.
1961 tillkom silobyggnaden i Väderstad, så åren närmast därefter bör spannmålstransporterna från västra Östergötland söder om Tåkern gradvis ha övertagits av järnvägstrafik österut mot Mjölby och södra Stambanan (1963 skeppades det fortfarande ut spannmål, 1968 inte).
GÖDNING:
Norgesalpeter importerades med skutor / lastmotorfartyg i varje fall så sent som 1963 via Hästholmen. 1968 var den trafiken utdöd, liksom spannmålsutskeppning. Troligen har den trafiken därefter en tid gått med järnväg från Norge, det finns beskrivningar om norska godsfinkor i rader stående på bangården i Mjölby.
En hel del av detta har tidigare diskuterats i hästholmen-tråden.
Redigerat kl 17:00 efter kontroll av uppgifter.
